Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Léon Gambetta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Leon Gambttta. 527
När Mac-Mahon icke kunde förmå sig att underteckna
gamla vapenbröders afsättning från större armékommandon,
i hvilka republikens regering icke gerna kunde lida
ut-preglade bonapartister, så nedlade han sitt mandat.
»Provisorierna» voro dermed slut. Senaten och kammaren, förenade
i kongress, valde den 30 januari 1879 kammarens president
Jules Grévy till republikens president, och Gambetta blef,
efter Grévys anvisning, hans efterträdare i kammaren.
IV.
Gambetta hade under stridsåren 1871-75 kämpat sig fram
från f. d. diktatorn till den erkände ledaren af den segrande
republikanska majoriteten, han hade mer än någon annan
påverkat den gamla kammarens upplösning och den nyas val.
När »kampregeringen» upplöste den nya kammaren var det
återigen Gambetta som främst af alla beredde segern för
republikanerna, för »de 363». Gamle Thiers var öfvertygad,
att efter detta utfall af de nya valen Mac-Mahon skulle afgå
och han sjelf åter bestiga presidentstolen; han visste att
Mac-Mahon ämnade göra hvad på honom ankom att åter låta
Thiers leda republikens regering och han gjorde sig derför
beredd att möta det nya riksdagssammanträdet med en
passande minister. Gambetta, som han förut kallat »fou furieux»,
hade växt inför hans ögon; han visste nogsamt att ingen
representerade den nya majoriteten så som denne, om hvars
hofsamhet han under krigsåren icke kunnat göra sig ett
begrepp, men hvars kraft och moderation han nu lärt
värdera. Åt Gambetta uppdrog han derför, i augusti 1877, att
som konseljpresident bilda M. Thiers7 första minister, efter
hans återinträde i makten.
Men - döden drabbade M. Thiers,, innan dessa planer
hunno utföras. För någon annan än Thiers ville icke
Mac-Mahon afgå, och han kunde icke taga majoritetens ledare till
chef för sin minister. Han valde i stället Dufour, venstra
centerns ledare, och majoritetens chef, Gambetta, blef, som
förut, budget-utskottets ordförande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
