Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Otto Edvard Carlsund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Otto Edvard Carlsund. 539
uppdrag att representera henne i riksdagens Andra kammare
(1870-72); af arbetarne vid Motala tillstäldes honom en
hedersskänk, af bolagets direktör, grefve Baltzar Ernst von Platen,
en skrifvelse med tacksamt erkännande af den stora
utveckling han gifvit faderns påbörjade verk, af konungen
personligen nordstjerneordens kommendörstecken.
Vetenskapsakademien, krigsvetenskapsakademien, Örlogsmannasällskapet
räknade honom långt dessförinnan bland sina medlemmar.
Carlsund flyttade nu till Stockholm. Han var väl mer
än sextioårig, men han var i åtnjutande af god helsa och
tänkte sig visserligen ännu mången seger vid ritbordet.
Riksdagen debatterade 1870 ett omgörande af Plåtens verk som
sjöminister, flottans delning i skärgårds- och storsjövapen,
och andra kammaren insatte Carlsund i det särskilda utskott,
som skulle behandla förslaget, hvilket, i enlighet med
Carlsunds yrkande, af kammaren afslogs - den gången. Carlsund
var för öfrigt ingalunda ordrik i riksdagen. 1871 afgaf han
ett längre uttalande om sin egen verksamhet som
konstruktör för flottan (13 april), berömde både »den lille Garmer»
och »Skiöld», hvilka hvardera, säger han, gjort nytta som
experiment, och oviljan mot experiment fann Carlsund
oberättigad. Äfven om jernvägsmaterielens allt för länge
pågående upphandling i utlandet tager han till orda i
kammaren, och smärtan öfver den förlust icke blott i penningar,
utan i industriel utveckling, han fann landets mekaniska
verkstäder derigenom hafva lidit, förde honom först till dessa
verkstäders identifiering med landet sjelft, derpå snart till
protektionisternes led, dit han ingalunda hörde den tid han
sjelf var en stor industriidkare. Andra kammarens majoritet
insatte Carlsund i konstitutionsutskottet 1872, för att visa
honom sin aktning, men vid nästa riksdagsmannaval var han
genom flyttningen till Stockholm icke längre valbar i
Motalakretsen.
Med varmt intresse följde han allt framgent Motalas
utveckling, dess jernbana, dess utvidgningar, dess
förvecklingar, dess återvunna ro och nya framgång. En landegendom
i Halland, som genom arf tillfallit honom, sysselsatte ock
emellanåt hans tid. Men helst gingo hans tankar till en för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
