Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - André Oscar Wallenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan Stockholm och Linköping, i flottan avancerade han
till premier-löjtnant. Men pressen och riksdagen drogo allt
mer hans håg. 1848 ville han, som delegare i ett konsortium,
inköpa Aftonbladet, men Hierta var ej rätt säker på köparnes
politiska färg och afslog köpeanbudet. Då uppsatte en del
af konsortiet »Bore». Wallenberg talade vid reformmöten,
skref i tidningar m. m., som den tiden icke var vanligt bland
flottans officerare. Utan egen ansökan fick han nu anbud på
tjenstledighet för att gå i dansk krigstjenst, och han mottog
den. Så fick han deltaga i danska flottans sjötåg 1849.
Hemkommen blef han åter den »uppmärksamme åhöraren» på
riksståndens läktare, och i denna egenskap inbjöds han af
Thore Petré att deltaga i en riksdagsmiddag för Thomander
1850. Kort derefter kommenderades han till Sundsvall, som
chef för ett båtsmanskompani. Men här rörde sig ett friskt
affärslif, hvars lockelser Wallenberg icke motstod. Han
deltog snart i skeppsbyggeri och annan »rörelse», och aflade
burskapsed som borgare i staden. Nu kunde han påräkna
att framdeles bli riksdagsman, men så länge ville han ej
dröja att få fram sina önskningsmål i riksdagen. För
förbättring i Sveriges mynt, mått, mål och vigt hade
Wallenberg ifrat redan under den 1847 begynnande riksdagen och
i Aftonbladet förfäktat sina reformidéer. Nu, 1850, förmådde
han en vän i borgarståndet att härom frambära en af
Wallenberg uppsatt motion, och denna föranledde en riksdagens
skrifvelse till K. M:t om saken. Så kär flottan var
Wallenberg, blef dock hågen för affärs- och riksdagslifvet honom
öfvermäktig; han begärde afsked ur krigstjensten (1851) och
valdes för Sundsvall och Hudiksvall till riksdagsman i
borgarståndet 1853.
Här mottogs han med öppna armar af den liberala
kretsen under Björck och Billström, blef medlem af bankoutskottet
och deltog lifligt i diskussionen. Föregående riksdags
skrifvelse om decimalsystemets införande hade föranledt en kongl.
proposition, omfattande endast mynt, hvaremot Wallenberg
starkt opponerade sig. Detta och annat mer gjorde honom
så vred på regeringen, att han, när dechargebetänkandet
föredrogs, yrkade fem statsråds aflägsnande ur konseljen. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
