Först måste man välja en författare och en titel, t.ex. Hemsöborna av August Strindberg. Här är det viktigt att respektera upphovsrätt?en. Men upphovsrätten varar inte för evigt. När författaren och andra medverkande (illustratör, översättare) har varit döda i mer än 70 år, kan deras efterlevande inte längre göra några anspråk. Verket blir då kulturellt allmängods. Om namngivna upphovsmän saknas, räknas i stället 70 år efter första utgivningsåret. Läs mer [om upphovsrätt hos Projekt Runeberg] eller [om upphovsrätt hos susning.nu]. Eftersom August Strindberg dog 1912, är alla hans verk fria. Bibel 2000 är en ny översättning, där svenska Bibelkommissionen har upphovsrätt till översättningen, men 1917 års översättning är fri.
Men en titel som Strindbergs Hemsöborna har ju givits ut många gånger i olika utgåvor och tryckningar. Här har man stor hjälp av nationalbibliotekens kataloger på nätet, t.ex. [Libris websök] hos Kungliga biblioteket i Stockholm. Första utgåvan av Hemsöborna kom ut år 1887 (Stockholm : Bonnier) och 1888 (Minneapolis), en tysk översättning av Mathilde Mann 1894, romanen ingick 1900 som band 3 i Samlade romaner och berättelser, utgåva 1905 med illustrationer av Hilding Nyman (född 1870, död 1937), ny tysk översättning av Emil Schering 1905, nya utgåvor från Bonniers 1906, 1907, 1908, 1909 och 1911. Efter författarens död, gavs hans samlade verk ut 1914 i 55 band av Bonniers, där Hemsöborna finns i band 25. Därefter har olika bokklubbsutgåvor, lyxutgåvor, pocketutgåvor m.m. kommit ut flera gånger. År 2001 kom den ut som ljudbok. Högst prestige har den vetenskapliga nationalutgåvan av Strindbergs verk som sedan 1980-talet tagits fram i samarbete mellan Norstedts förlag och Stockholms universitet.
Valet av utgåva är således inte enkelt. Ibland kan uppslagsverk som Nordisk familjebok ge värdefulla upplysningar om valet av utgåva. Just för August Strindberg gäller att Nationalutgåvan dessvärre omfattas av upphovsrätt och Norstedts förlag vill inte att den läggs ut gratis på Internet. Den illustrerade utgåvan från 1905 kunde kanske vara trevlig, men illustratören har ännu inte varit död i 70 år, så hans efterlevande kan fortfarande hävda sin upphovsrätt. Samlade verk från 1914 har kommentarer av John Landquist (född 1881, död 1974), som inte heller varit död i 70 år, så dessa kommentarer måste utelämnas om Samlade skrifter ska användas som förlaga. Första utgåvan är vanligen ett bra val, men kan vara svår att få tag på till rimliga priser.
När valet av utgåva är avklarat, gäller det att hitta ett användbart exemplar. Om scanningen ska göras med en sidmatande dokumentscanner, måste det vara ett exemplar som man får skära sönder, t.ex. ett som kan köpas på antikvariat. Om en flatbäddscanner ska användas, är det en fördel att välja ett häftat exemplar, som går lätt att öppna helt för att läggas platt på scannerns glas.
Häftade böcker på antikvariat är ibland osprättade. I stället för att sprätta upp sidorna med en brevkniv, kan man med fördel gå till ett tryckeri som har en skärmaskin. De lägger in hela boken i maskinen och skär av ytterkanten på tre sidor. Det brukar kosta tio kronor.
Om man ska använda en sidmatande dokmentscanner (se sidan om scanning), ska även bokryggen skäras bort. En häftad bok har en rak rygg och kan skäras i ett stycke, men en inbunden bok har en rundad rygg. Då måste man för hand avlägsna pärmarna och dela upp bokblocket (inlagan) i portioner om cirka 50 eller 100 sidor, och låta tryckeriet skära bort bokryggen på varje portion för sig. Resultatet ska ju bli en jämn bunt lösblad, där inget av texten är bortskuren. Om man använder en liten skärkniv, som på sidan [så scannar vi], så får man göra mindre portioner, t.ex. 16 eller 32 sidor.
Fortsätt till sidan om scanning.