allt i protokollet skulle intagas och genom utdrag honom meddelas." År 1840 fans vid Ågatan, just der Vestra Torggatan eller, som den numera kallas, Platensgatan, skär densamma, en gård med tillhörande trädgård, hvilken då innehades af källarmästaren Joh. Lundgren, i dagligt tal af stamkunderna helt förtroligt benämnd Klusse, f. d. bastrumslagare vid Lifgrenadiererne och fransk krigsfånge vid Lübeck 1806, men som tillika med en klarinettblåsare Nystedt rymde ur den franska fångenskapen eller, såsom han sjelf uttryckte sig, "eh we, ransonerade" sig hem. I nämnde trädgård hade sjusofvaredagen 1840 den nu fem man starka Wiknings-kommissionen slagit sig ned, för att fira årsdagen af kommissionens instiftelse. Ur det festtal, som dervid af stormästaren hölls har redan anförts förklaringen öfver veck och vikning och, såsom på ett särdeles talande sätt skildrande kommissionens ställning vid denna tid och dess började framåtgående, meddelas deraf ytterligare följande: "Kommissionen räknar bland sina nu arbetande ledamöter män, som med hvarje dag fästa en eternell i sin odödlighets krans, och utan att hvarken förbigå eller utmärka någon före de andre, får jag endast fästa kommissionens uppmärksamhet på de observationer, som under året blifvit gjorda. Premiervikaren Kias Wikell, som visat en outtröttlighet och ett nit för vår sak, som gör honom så väl värdig den plats han i orden innehar, som af kommissionens tacksamhet, har anmält, att han under sina observationer funnit åtskillige hedervärde män fullt skicklige att upptagas till arbetande ledamöter i vårt brödraskap och bisittare i kommissionen. I anledning häraf har kommissionen inbjudit herrar Askenbeck, Wastesson, Sandin, Östergren, Vikblad och Sjöstrand, att på årsdagen af Vikningskommissionens allmänna sammankomst hedras och upptagas i vårt förbund, hvartill de, såväl genom outtröttligt arbete och sträfvande