alla de arbetande ledamöterne i de 7 vikningsväderstrecken hugnande underrättelser ingått, och att, till trots af alla brandvakter, Julottevakare, spanntröskare och politicerande kannstöpare. utvecklingen af veck och vikning sa oafbrutet och med kraft blifvit praktiserad, att de lyckligaste resultat deraf ligga inom framtidsförhoppningarnes område. Flere af de på aflägsnare orter arbetande bröderne se vi dock i dag äfven ibland oss, och far kommissionen, hembära desse bröder, regementsöfvervikaren Ekeman, vikmästaren Wikström och vikningsöfverkommissarien Pihlvik sin erkänsla, icke allenast för deras förtjenstfulla bemödanden i veck och vikning, utan äfven för den attention de genom sin närvaro här i dag velat visa den orden, hvari de så värdigt framstå såsom verklige grundpelare. Ehuru kommissionen under detta vikningsår kan i det hela glädja sig åt "de mest tillfredsställande ställningar och förhållanden, är likväl inom den, liksom i allmänna lifvet, något, som utgör skuggan deruti, något, som ger ämne till sorgliga betraktelser. Så äfven nu, då ibland oss någon ledamot saknas, hvars förtjenster, nit och outtröttlighet för kommissionens gemensamma bästa framstår såsom ett exempel för oss alla, såsom högsta beviset på uppfattningsförmåga af vikningens andemening och är det vid tanken på dessa sorgliga förluster, som vi rätt inse andemeningen af hvad en af vår tids författare menar, då han yttrar: "Ödet är en underkastelse -- det är efter vikningens tolkning: "Ingen undgår slutstrecket". Minnet af vår oförgätlige och oförliknelige, nu mera bortvikne Ceremonimästare Am. Wikklund, inom det verkliga samhället benämnd Lars Wastesson, gemenligen "farbror", framkallar dessa sorgliga betraktelser. Wikningskommissionen, lika villig att upptäcka förtjensten, som att erkänna och hylla den, har derför, enligt å Förvikningen fattadt beslut, velat åt hans efterträdare, ceremonimästaren Qvippe Wallvik