uppdraga att med några ord hedra den bortvikne företrädarens minne." Sedan detta uppdrag blifvit af nämnde ceremonimästare fullgjordt och han derför komplimenterats, yttrade stormästaren: "Enligt § 14 i förvikningsprotokollet, får jag härefter anmoda viknings-kamereraren Charles Bouvik (Bodin) att i år hålla det öfliga vikningstalet." Att denne talare på ett lysande sätt fullgjorde uppdraget synes bäst deraf, att stormästaren derom yttrade följande: "Sällan har af en yngre ledamot meningen och tendensen af kommissionens åtgöranden så lifligt, så sant och så öfverensstämmande med vikningens anda blifvit framstälda och tolkade; som nu skett af kamreraren Bouvik. De grundade förhoppningar, som Wikningskommissionen vid hr kamrerarens inväljande till dess ledamot vågade hysa, hafva genom kamrerarens såväl outtröttliga bemödande, som dess ifriga sträfvan till ernående af fullkomlighet i veck och vikning, så tillfredsställande blifvit af kamreraren förverkligade, att Wikningskommissionen anser för sin högsta och käraste pligt, att genom kamrerarens utnämning till tredje Premiervikare uttrycka sin tacksamhet. Herr kamreraren eger derför att hädanefter bära den tredubbla vikningsmössan och enkla laxérrocken. Var värdig!" Vid detta års förvikning hade till ledamöter blifvit kallade och nu infunnit sig för att recipieras, i första rummet den både såsom menniska och konstnär utomordentligt älsklige, utmärkte kompositören och musikern, konsertmästaren vid kongl. teatern och dåvarande direktören för Andra Lifgrenadierregementets musikcorps Anders Randel samt vidare: notarien Israel Abrahamsson, handlanden John Flohr, bokhållaren i Östgöta hypoteksförening Wilh. Siljeström, grosshandlaren Gust. Holm, källarmästaren Anders Åberg och länsbokhållaren J. W. Hammar.