Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGA WI S BECK
däraf den gränslösa orättvisan i evighet, och hon
blef så upprörd när hon hållit på en stund, att
blod och tårar sköto upp i hennes ögon, och rösten
skälfde lika hårdt som hjärtat. Hon stod vid bordet
och såg rakt in i väggen, medan hon talade, men
slutligen märkte hon, att tystnaden omkring henne
icke var af rätta slaget, och hon hejdade sig plötsligt
förvirrad.
Då sade syster Sofi midt i tystnaden: Om ni
hade rätt, fröken Portman, borde det ha blifvit
något af oss, som icke är mödrar.
Ingen svarade. Efter ett par minuters kamp för
att återvinna själfbehärskningen vände sig fröken
Portman till husmodern och sade stillsamt i en ton,
som kom de närvarande att känna sig brottsliga:
det var dumt ni bjöd mig, men det blir väl heller
inte oftare. Nu har jag förstört trefnaden, men
därför så går jag både från brasan och sällskapet.
Spillt på duken har jag också, men förlåt mig, jag
har lidit mycket.
Mina reste sig och följde gästen ut, när hon
återkom, fann hon att de kvarvarande redan valt
Ida Portman till samtalsämne. Fröken Lind fann
henne onaturlig och förfärlig.
— Jag har hört, att hon i alla fall tog sig en
fosterdotter själf, sade Mina.
— Ja, sade syster Sofi, och log litet, jag minns
väl hur sjuk och nära döden hon var, när det
skedde.
Det blef tyst ett ögonblick.
— Jag hoppas i alla fall, sade fröken Lind,
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
