Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGA WI S BECK
och hör henne till. Och jag tror att vi med dessa
åsikter får mindre anledning att ångra oss än ni,
syster.
— Vi har inte ångrat oss, svarade syster Sofi,
men om något kunde komma oss att ångra, så
vore det att höra er tala, för hvilka vi gjorde
vår gärning. Jaså, ni tog Hans, fru Magda, emedan
ni ansåg det vara er plikt att icke undanhålla lifvet
er person?
— J a g för min del älskade Hans, sade Magda.
— I så fall, svarade syster med återvunnen
godmodighet, skryter ni ju bara. Nå, fröken Lind,
vände hon sig till de andra, skall ni nu gå med
mig, eller skall ni ha något att lefva för först?
— Fröken Lind behöfver väl inte gå redan,
sade Helga vänligt, jag har just fått höra att hon
spelar, säg, vill ni inte stanna och pröfva Minas
piano ?
Syster Sofi nickade och sade farväl, Magda
följde henne ut. Förlåt mig, om jag sagt något
dumt, måste hon säga i tamburen, det kände hon.
— Ja, men ser doktorn, fortsatte fröken Lind
så snart hon blifvit ensam med Helga, hvad jag
än gjorde, så kunde ingenting befria mig från
ensamheten och min olidliga fruktan.
— Man skall inte försmå ett enkelt medel, innan
man försökt det, sade Helga, men äfven om
tomheten blefve alldeles densamma, får man tänka på
att göra hvad man kan i alla fall, eller hur?
— Detta kan knappast doktorn förstå, sade
fröken Lind, doktorn, som har ett sådant intressant
arbete. Men mitt som är bara siffror och siffror,
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
