Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGA WISBECK
— Det här blir bättre än på hushållsskolan,
Helga, sade hon högt.
Man började nu ordna sig för att tåga ut i
matsalen, och Helga drog sig med sin kavaljer ut
i det yttre rummet igen.
— Se där, sade han, är en gammal fröken,
som är rysligt fin i håret och nickar så ifrigt åt er.
Ida Portman kom fram, uppsträckt i grå
sidenklänning. Hon var mycket riktigt kammad af
hårfrisörska, som lyckats i sina bemödanden att göra
henne så olik sig som möjligt.
— God dag, doktorn, sade hon, ser jag inte
löjlig ut, min fosterdotter tycker, att jag är mera
rörande. Gudskelof att doktorn är här.
— Ifall det skulle hända fröken Portman något
bland så mycket gifta kvinnor, sade Helga
skrattande.
— Ja, sade fröken Portman allvarligt, just det
ja. Se nu börjar spektaklet, det där är
överdirektörens fru, hon har fått bankettens enda minister.
År det inte uppbyggligt att tänka, att man varit
kamrat med henne en gång och i alla afseenden
öfverlägsen? öfverdirektören själf är en intressant
man, det ser man på honom, inte sant? frågade hon
och visade på en imponerande gammal herre, men
så är det alltid, då en karl är någorlunda ursäktlig,
så kan man vara viss på att frun inte är att
uthärda.
— Är er fosterdotter här? frågade Helga.
— Ja visst, svarade fröken Portman, hvad
menar doktorn, hvarför skulle hon inte? Där står
hon.
106
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
