- Project Runeberg -  Helga Wisbeck /
143

(1913) [MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HELGA WI S BECK

kommer, så skall vägen vara öppen och fri, när
hon visar sig en dag.

— Det kan man kalla att räkna noga, sade
Elisabeth. Jag måste säga, jag tycker inte
riktigt om, att kvinnorna börjar räkna så där strängt
efter mitt och ditt. Vårt kön har aldrig brukat
göra det, och det tycker jag har varit ett stolt
drag, äfven om det betalat sig dåligt.

Det, som nu hände, var till stor förvåning för
alla, kanske icke minst för Krister själf. Han hade
sett en skugga öfver Helgas ansikte, ett litet pinadt
drag, som när hon sökte efter en vederläggning
och kände den i sitt hjärta men icke fann ord.
Hon var så precis den gamla Helga från matlaget
nere i Lund, att han med minnet af alla gånger,
han låtit henne reda sig själf och icke hjälpt henne,
nu måste stå upp för hennes sak.

— Säger du det? sade han och vände sig till
Elisabeth. Hvad tror du de är för slags folk, Helga
och hennes kamrater? Tror du att de är af det slaget,
som räknar? Jag är öfvertygad, att det är tvärtom.
För mig är det klart, att deras passionerade längtan
att bli erkända som människor och att blåsa in i
andra samma åtrå, springer ur alldeles samma källa,
som kraften att ge och icke räkna. Förstår du inte
hvad jag menar? Själfva källan är ju i bägge fallen
det oerhördt starka förnimmandet af personlighetens
värdighet. De, som ger mest, är väl just de, som
aktar sina lif högst.

Elisabeth såg hastigt från den ena till den andra,
hon såg Helgas ansikte stråla af tacksamhet, af
befrielse, såg Krister söka sin belöning i hennes ögon.

143

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wisbeck/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free