Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGA WI S BECK
Helga steg upp och lämnade rummet utan
ett ord.
Men när auditoriet gått, saktade snart gråten,
om en stund steg Brita upp, tvättade ansiktet,
kammade om sig, konstaterade med flyktig
tillfredsställelse att det var bara en timme till tedags, då det
skulle bli gorån, gick till skrifbordet, slog upp
sin dagbok och skref:
»Helga just varit här. Förebrådde mig, att jag
fråssar i min sorg, att jag var odräglig och sade,
att jag inte fick stanna här. Hon var utledsen
på mig, alla är utledsna på mig, kan jag märka.
Ack, ingen vet hvad det är att dag efter dag vara
i helvetet, då skulle de inte tala som de gör. Ack,
att jag inte skall kunna bjuda ödet en järnhård
panna och knutna händer utan blott klaga och gråta
inför dem, som föraktar mig! Och ändå är det
blott så lite af min sorg de får se, blott en droppe
ur den sorgernas brunn, som mitt hjärta är. Tänk,
om de då såge all min ursinniga förtviflan, om de
hörde mitt hjärtas rop i ångest efter döden eller
den älskade, hvars bref jag inte får läsa! Men
de skulle bara förakta mig än mera.
När jag ser Helga, som är så utmärkt och så
beundrad af andra, och det vet hon också, minsann,
när jag ser henne, som utan tvekan bestämmer
öfver mig och mitt lif, så tänker jag, att aldrig i
lifvet skulle jag ta på mig det ansvaret att skilja
två människor åt, som hon gör med Jan och mig.
Det ser nog ut för människor, som hade hon goda
skäl för sin handling, men hvem kan väga alla
för och emot? Känner väl hon alla omständig-
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
