Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I-IELGA WISBECK
på lumphögen, som är hennes bädd, och vaknar
vid svordomar. Hon har aldrig varit ett barn,
för henne har varit sluten hela den värld, som
är skön och ren och god, hon vet ingenting om
de moraliska värden, som gör en människa till
människa. Vid femton år, då vi ännu skyddar
våra unga flickor för blotta kunskapen om de råa
passioner, som härja lifvet, har hon kommit så
långt, att hon förtär stryknin, i en afsikt som jag
icke vill antyda för er, min fru, och dock har hon
icke fallit djupt, ty hon har aldrig stått högre.
Det blef emellertid tråkiga komplikationer, hon
måste opereras åtskilliga gånger, och Cornelia hade
genomgått mycket, när hon slutligen frjskskrefs, men
då var hon halt. Efter detta kom hon på fabrik,
och här inledde hon en förbindelse med en arbetare,
den aldrig glömde Erikson, men när hon kom i
grossess emigrerade han.
Detta var hennes historia, när jag fann henne.
Enligt er åsikt borde jag ha släppt henne.
-— Jag tycker, svarade fru Palm, att ert
exempel just visar mig hvad slags folk det är, som ni
vill man skall hjälpa. Det är sådana, som är
förutbestämda att gå under. Med de otillräckliga
medel, som finns, bör man väl koncentrera sig på
dem, som kan — —
— Ge ränta? Men Cornelia har gett en god
utdelning, hvilket visar, att hos henne fanns ett
gry, som inte ens den sämsta omgifning kunde
döda. Så ni ser, att det är ganska svårt att öfva
räntebärande välgörenhet. Men det vore synd om
oss alla, om den dag vi drabbas af olyckan, män-
216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
