Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H EEGA WISBECK
Magda försökte smussla undan hans kuvert, för att
Helga icke skulle förstå, att han var väntad. Brita
kände sig besviken, ty Hans var ju sannerligen
ingenting att göra sig fin förr för. Och till på köpet
sade Helga: jag hoppas, att du har kvar din goda
aptit!
Lyckligtvis för Brita inskränkte Helga icke sina
älskvärdheter till henne, ty man hade icke hunnit
långt, då hon vände sig till Hans och sade: nå,
kära du, som har blifvit feminist.
— A, har Magda berättat det? frågade Hans,
då skall jag tala om något, som hände, när vi
kommit i enrum efter den där persen jag hade
med redaktören. — Säg mig nu uppriktigt, Hans,
sade Magda — nej, min flicka lilla, du springer
till Helga med allting, så nu skall hon höra något
från mig också — säg mig uppriktigt, ber alltså
min hustru, gjorde du det där för min skull eller
för sakens? För din skull, svarar jag, inte fullt
sanningsenligt, men vet du, hvad hon då gör? Hon
slår armarna om halsen på mig och hviskar: o, så
bra! Inte sant, Magda?
Magda såg hjälplöst på Helga. — Ja, du kan väl
begripa, fann hon sig, att jag måste smickra honom
lite.
Just då man rest sig från bordet, ringde det på
dörren, det var ett helt sällskap, som anlände:
tant Wisbeck, kusin Mina, och med dem en herre,
arkitekten, det gick därhän ändå, tänker hvar och
en genast!
Och aningen hade ingalunda bedragit, ty detta
232
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
