Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I-IELGA WISBECK
— Nej, sade Alf, hon skrifver endast till Helga,
inte till mig. Men ser du, jag har flyttat från mina
gamla rum i går, och det var just det enda jag
hade kvar.
— Redan? Det är ju fjorton dar, till dess ni
skall flytta in i den nya våningen. Helga och du
och lillan.
— Ja, men jag har skickats ut på ett pensionat
i Stocksund med en massa folk, och just nu packar
Helgas piga mina saker för flyttningen. Hon sade,
att det var nödvändigt att ta mitt först. Du vet
hurdan hon är. Han gjorde en gest bort mot Helga.
— Helga är underbar, sade Magda och såg
bort mot henne. Ser du inte hvad hon liknar i
dag?
— Hon liknar väl ingenting särskildt.
— Jo, sade Magda, något särskildt. Ty jag
har tänkt hela dan, att så måste de venetianska glas
se ut, som är gjorda af krossad ädelsten.
— Men säg, Alf, Magda gick tillbaka till sina
bekymmer, vill du göra mig en tjänst? Om Helga
inte alltid skulle ha tid, så skrifver du till mig
utförligt om lillan och glömmer ingenting. Tänk på,
att du själf lärt hvad skilsmässa är. Herre gud,
att vi skall resa i morgon! Jag är inte heller i
bröllopshumör. Men jag hoppas, att jag skall vara
det på ditt bröllop, min gosse.
— Ja, det kan du nog lofva.
— A, låt inte så hopplös, sade hon bedjande.
Jag vill inte minnas dig så sorgsen nu, då jag
reser. Du ser ju själf, att ett hjärta kan uppstå
till nytt lif och bli friskt och ungt igen. Se på
303
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
