Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I-IELGA WISBECK
beth afsvalnande, men hvem skall nu ta vård om
det?
— Jag-
— Du? Nå, men det blir ju samma historia
för dig.
— Det har jag förutsett. Men vet du hvad,
Elisabeth, jag tycker det är en förträfflig idé med
ett fosterbarn. Vill du, att jag skall hjälpa er att
välja ut ett åt er?
— Ja, vi hade tänkt be dig det. Och att komma
ner till oss med det också.
— Jag trodde, att ni skulle stanna och ta det
med er.
— Nej, Krister kan inte vara ifrån längre, och
jag reser inte ensam. Man blir sån med åren,
till-lade hon med en blick bort mot sin man.
Han kom fram med detsamma.
— Det är bäst, att ni går och klär om er bägge
två. Elisabeth åker ner till stationen, men jag har
nyss sagt, att Helga och jag går, för det är trångt
om plats, brudgummens släkt skall med och gå på
teatern.
— Utmärkt, sade Elisabeth, bara ni beräknar
tiden.
— Jag föresatte mig, att du inte skulle komma
undan, sade Krister, då de vandrade af neråt allén,
medan de andra bröllopsgästerna drucko te fore
afresan. Säg mig nu, hvad menade du med att skrifva
ett sådant bref till mig, som du gjorde?
— A, jag ville väl skrifva ett sådant bref, som
jag trodde, att du skulle tycka om, svarade Helga
mycket besvärad. Hon hade förgäfves sökt förmå
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
