Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skomakaremästaren och fackföreningsledaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och bättre. Revolutionen i fråga om produkternas
frambringande måste åtföljas av en revolution i fråga om
äganderätten till produktionsmedlen. Hela det nuvarande
lönesystemet måste slutligen avskaffas och ersättas med ett
gemensamt arbete. Tills detta kunde ske borde skoarbetarna
arbeta på att erhålla en normalarbetsdag, varigenom plats
kunde beredas åt den alltmera växande reservarmén, som
stod utan arbete och existensmedel.
I sammanhang med sin agitationsresa sensommaren 1889
för södra partidistriktets räkning sökte Thorsson väcka det
fackliga intresset bland skomakargesällerna i de städer i
Blekinge, Småland, Halland och Skåne, han reste igenom.
Det omnämnande, han gav skoarbetarna i deras fackorgan
var icke lysande, ”men så mycket mera sanningsenligt”. Han
var full av ilska över gesällernas djupa slöhet. Och hans
karbas svängdes nästan hårdare över dem än över mästarna.
I Karlshamn var en fackförening under bildande, ”men
den rätta uppfattningen av organisationens betydelse
fattades, man stod ännu kvar på den gamla liberala
ståndpunkten”. I Ronneby var den störste mästaren läsare: ”Han
försöker nog göra vad i hans förmåga står att hindra
arbetarnas organisation, som naturligtvis enligt hans förmenande
är något från Belzebubs värld importerat otyg.” Från
Oskarshamn noterades: ”Ett 30-tal skomakeriarbetare finns
på platsen, men det är att märka, att de flesta äro komna
från bondlandet i Småland och aldrig ha varit annanstans,
så deras anspråk på livet äro ej stora.” Eksjö var
ohjälpligt: ”Arbetslönen är den lägsta, jag hört på någon plats. Så
t. ex. betalas för mansbottning, sydda från klack till klack
och med tvärsyl även i hålfoten, kr. 2: 50. På min förfrågan
hos en arbetsgivare, varför det ej betalades mera, svarades,
’att gesällerna ej begärde mera’, och under sådana om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
