- Project Runeberg -  F.V. Thorsson. En minnesskrift /
170

(1926) [MARC] Author: Ivar Vennerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen om Eskilstuna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Thorsson med ett föredrag om den industriella
arbetarfrågan, huvudsakligen byggt på Steffens Verdandibroschyr.
Huvudopponenten var även nu Carl Gustaf Ekman.
Diskussionen spårade något ur på grund av ordförandens,
Hageman, originella sätt att sköta klubban. Vid diskussionens
början sade han sig ”skoningslöst skola låta klubban falla för
de talare, som gjorde personliga utfall eller avveko från
ämnet, den industriella arbetarfrågan”. Detta tolkade han
så att även angrepp på socialismen ansågs falla utanför
ämnet. Och han höll ord. Klubban var i livlig verksamhet
under hetsiga protester från liberalerna.

Thorsson hade skäl att vara vid gott humör, trots de hugg
han fått och de missräkningar han en och annan gång lidit.
Vid slutet av november kunde han se tillbaka på sitt verk
och se att det var ganska gott. När ”kampen om Eskilstuna”
var lyktad, hörde till arbetarkommunen 11 fackföreningar
med omkring 1,400 medlemmar, och utanför stodo för
tillfället 5 fackföreningar med sammanlagt 360 medlemmar.
Icke mindre än / av de 1,000 nya medlemmar, som enligt
arbetarkommunens beslut skulle tillföras det
socialdemokratiska partiet, behöllos omedelbart, och gott hopp fanns, att
de utanför stående fackföreningarna inom kort skulle ta
steget över till socialdemokratin. Eskilstuna arbetarklass var
definitivt erövrad för socialismen.

Ett rykte spreds ut från liberalt håll, att Hjalmar Branting
skulle komma Thorsson och Eskilstunaarbetarna till
undsättning, men den räddningsexpeditionen var onödig. Så länge
Eskilstunaarbetarna hade Thorsson i sin mitt, behövde de icke
vara ängsliga för resultatet. Däremot låg det säkert mera
allvar bakom ryktet att de liberala hövdingarna i Eskilstuna i
sin nöd tänkte vända sig till Sven Adolf Hedin. Axel
Danielsson kunde icke tänka sig Hedin som en ”liberal
galva-nisatör” och skrev i Arbetet: ”Bekräftar sig detta rykte, blir

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 14:14:12 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/withorsson/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free