Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagsmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en tankegång jag icke kan följa.” Thorssons
egnahemssyn-punkter tilltalade kammarens lantmannarepresentanter och
med en förkrossande majoritet, 139 röster mot 48, segrade
han över jordbruksministern och det enhälliga utskottet.
Vid 1907 års riksdag besegrade Thorsson för andra gången
ett enhälligt statsutskott. Denna gång gällde det också en
försäljningsfråga, som var av ännu större principiell
räckvidd. En spekulant ville inköpa kronans andel i Store Mosse
i Småland, jordbruksministern avlät en proposition om
försäljning av andelen, och statsutskottet tillstyrkte enhälligt.
I ett sakligt starkt anförande, som åtföljdes av
massinstäm-manden av kammarledamöter från olika partier, opponerade
Thorsson sig mot att staten för vrakpris och utan att tänka
på framtiden slumpade bort sina naturtillgångar och kastade
ut dem i den enskilda spekulationens virvlar. Staten kunde
i en framtid behöva ha dylika naturtillgångar bevarade för
eget bruk. Erfarenheterna från Norrland, där staten för en
spottstyver gjort sig av med sin egendom, voro lärorika och
skrämmande: ”Nu få vi lov att med det ena anslaget efter
det andra betala böter för vad föregångarna icke haft
tillräckligt förutseende att ta vara på. Det ligger just nu på
riksdagens bord en proposition, som går ut på kolossala
summor. Och konsekvensen bjuder oss nu att utbetala — i
lyckligaste fall —• omkring 150 miljoner kronor för att åt
staten återförvärva äganderätten till vad man genom en
bristfällig lagstiftning från föregående representanters sida
överlåtit åt den privata spekulationen.”
Thorsson slutade sin vidräkning med jordbruksministern
och statsutskottet med en liten ursäkt å sista suppleantens
vägnar: ”Jag tror icke att någon av statsutskottets ledamöter
skall känna sig ledsen över att den sista suppleanten riktar
en liten erinran, som kan vara ägnad att åt staten bevara dess
tillgångar, en liten erinran om att vi åtminstone böra ha reda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
