Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svea rikes skattmästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna sunda budgetsprincip tillämpades så, att
finansministern framlade dels en riksstat för 1919 och dels en
tilläggs-stat för 1918. Finansministerns mening var, att i de s. k.
till-läggsstater, som under övergångstiden före budgetordningens
totala omläggning kunde finnas nödiga, samla de inkomster
och utgifter för det löpande året, som ej stodo upptagna i
den av en föregående års riksdag antagna riksstaten.
Tilläggsstaterna markerade vägen för det osunda
för-skottsväsendets avveckling. Med stark hand pressade
Thorsson år efter år ned tilläggsstaterna till ständigt mindre
summor och förberedde sålunda övergången till det nya
budgetåret, då de kunde helt försvinna.
Efter detta förberedande arbete var Thorsson färdig att
ta i tu med budgetårets totala omläggning. I 1919 års
statsverksproposition underströks nödvändigheten av denna
procedur, och i enlighet med detta uttalande tillsattes en
budgetårskommitté, vars förslag bildade grundvalen för
1920 års riksdagsbeslut att övergå från kalenderår till ett
budgetår från 1 juli till 30 juni. Därigenom åstadkoms, att
budgeten kunde fastställas omedelbart före det budgetår,
för vilket den skulle gälla.
Thorsson hade icke länge förvaltat finansministerämbetet,
förrän han på allvar började planlägga en grundlig
kommunalskattereform. Från sin tidigaste bana som politiker hade
han varit upprörd över orättfärdigheten i ett skattesystem,
som avvägde de kommunala skattebördorna så, att
fastighetsägarna fingo bära en obehörigt liten del och de andra
inkomsttagarna en obehörigt stor del av bördorna. Systemet
var orättfärdigt från begynnelsen och i sin byggnad, men
under krigs- och kristiden hade det i sin tillämpning blivit
fullkomligt olidligt för industriarbetarna och andra
löntagare. 1895 buro jordbruksfastigheterna 54 % av landets
kommunalskattebörda, men 1914 voro de nere i 15 % och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
