- Project Runeberg -  F.V. Thorsson. En minnesskrift /
319

(1926) [MARC] Author: Ivar Vennerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den sista resan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Och tung lade sig sorgen över Sveriges arbetarklass. Det
andra hårda slaget föll under detta mörka år, när arbetarrörelsens
båda hövdingar stego ut ur ledet. I hundrade tusenden
fattiga svenska hem kändes det som om förlusten drabbat
just dem, som om en av deras närmaste gått bort. ”Jag
sörjer dig som en älskad broder”, skrev E. A. Nilsson.
Politiska motståndare sänkte sina vapen i hyllning för den
ärlige svensk vars ädla hjärta upphört att slå. In i
kungaborgen kändes saknaden efter en folkets man, som man lärt
sig hålla av och beundra för hans redliga uppsåt och guldrena
tro. Det var nationalsorg i Sveriges rike och långt där utanför
gick sorgen.

Sin sista vilja nedtecknade Thorsson annandag påsk och
överlämnade den i förseglat konvolut till Ystads arbetarkommuns
ordförande. Hans tankar och önskningar gingo från
honom själv till de små, som levde i nöd:

”Kroppen lägges i en zinkkista som föres på en öppen
vagn.

Jordfästningen sker på en söndag och under öppen himmel.

Arbetarkommunen bör anordna begravningen, men på min
bekostnad.

Blommor och kransar bör man avböja, i stället sändas
blomsterpenningarna till en fond, genom vilken fattiga barn
i Ystad, oavsett samhällsställning och föräldrarnas uppfattning
i allmänna frågor, skola få hjälp till kläder och vad som
i övrigt kan tarvas dem.”

Hans sista vilja blev respekterad. Från hela Sverige, från
fattiga arbetare och från män i högsta samhällsställningar,
strömmade pengar till Fredrik Thorssons blomsterfond. Och
en majsöndag, som gick in med strålande vårsol och gick över
i gråa skyar, fördes han på den öppna vagnen till den gamla
vackra kyrkogården att vila bland de hantverksmästare och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 14:14:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/withorsson/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free