F.V. Thorsson. En minnesskrift / 320 (1926) Author: Ivar Vennerström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den sista resan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Herman Lindqvist talar på riksdagens vägnar.

borgare som före honom gått till vila i den tysta staden. När
den öppna vagnen med den röda fanborgen nådde fram till
hans kära Folkets park, där hans byst nu var kransad med
röda tulpaner, stodo där i mångdubbla led de gamla
kämparna, med vilka han kämpat så mången hård strid för rätten
och friheten, och de unga, som i honom sett ett föredöme.

Vid graven stod Thorssons gamle gesäll, Oskar Fehrm, och
höll skomakarefackföreningens fana, medan Herman
Lindqvist, Rickard Sandler, Per Albin Hansson, Bernhard
Eriksson och många andra tolkade saknaden efter honom, som
färdats den sista resan. Och arbetarkommunens ordförande
Per Hassel, en av Thorssons vapenbröder från de hårda
genombrottsåren före sekelskiftet, slöt med den sista
hälsningen från det gamla gardet:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>