Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mor Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åt. Dessutom tog hon hem kläder och sydde åt en firma, och
det hände ibland, att de pengar, hon förtjänade med sitt
skrädderiarbete, lämnades till Fredrik, så att han kunde klara
veckolönen åt sina gesäller.
Tidvis vilade hela hemmet och skomakeriet på mor Annas
skuldror. Agitations- och organisationsarbetet hindrade
Thorsson att sköta om hemmet och skomakeriverkstaden
såsom han önskade och längtade efter. Han var ordförande,
kassör, sekreterare eller vanlig styrelseledamot i varenda
arbetareförening i hela staden, han var en arbetarrörelsens
klockarfar med tusen järn i elden. Och månader i taget låg han
ute på agitation, och då hade skomakeriet fått gå på guds
försyn om inte mor Anna eller någon duktig gesäll fungerat
som tillförordnad mästare. Det är nog mera mor Annas än
Thorssons förtjänst, att de ekonomiska svårigheterna under
de hårdaste agitationsåren icke hopade sig så, att de krossade
det lilla hemmet. En gång säges Thorsson varit beredd att i
sin förtvivlan gå i konkurs. Men mor Anna sade ifrån:
”Det sker icke, vi skall nog reda upp det.” Och det skedde
icke heller.
Gud vet, hur det gått med den blivande finansministerns
privata finanser, om icke mor Anna fört den ekonomiska
ordningens och sparsamhetens talan. Thorsson skötte
mönstergillt finanserna för alla de föreningar, han hade med att
skaffa. Men för egen del var han icke samma lysande
finansiär. Finansministern Thorsson predikade strängaste
sparsamhet och höll hårt kring statens pung, så att många
knorrade över hans gnidighet, men som privatfinansiär kunde han
icke lika hårt hålla kring sin egen penningpung. Han hade ett
gott hjärta, som kom i ständig kollision med förnuftets
sparsamhetskalkyler. Han hade kunnat skänka bort sina kläder,
om en utblottad sate bett honom därom. Och icke hade han
förmågan att i den stora skaran av supplikanter skilja ut det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
