Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ej möjligt!
OLOF KLAESSON.
JOHAN FLEMING.
Slog hon facklan nr min lmnd.
Signalen oss förrådde, hertigens
Soldater trängde in, jag minns ej mer.
OLOF KLAESSON.
Så har då allt mot oss sig sain inansvurit!
Nu jag förstår den syn, jag såg i natt.
JOIIAN FLEMING.
Såg henne du?
OLOF KLAESSON.
Det måste varit hon.
Jag såg i snöhvit drftgt en hvit gestalt,
Der muren högst sig reser upp ur fjärden,
Så luftig- som en dimma vandra fram.
På mörka lockar skeno gyllne smycken,
Tillsammanvirade som till en krona.
Hon sjöng en sång till vågornas musik
Och gick som en sömngångerska så säker
På murens sista, silfverglänsta rand. —
Jag läste tyst en bön, gick fram mot muren.
Hon var försvunnen, och når fram jag hann
Blott stjeruorua i vattnet dallrade–––
JOIIAN FLEMING.
O, måtte hon det varit! - Såg du ej? . . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
