- Project Runeberg -  Nya berättelser ur bibliska historien för större barn av Tante Malin /
49

(1965) [MARC] Author: Knut Wicksell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Joseph i Egypten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Först, heter det, (1 Mos. 41:56) ”sålde han” säd It egypterna
(och åt kringboende folk) och i Cap. 47, v. 14 tillägges det,
att han genom denna försäljning ”bragte tillsamman alla
penningar som i Egypten och Canaan funne voro”. Därigenom
riktade han i hög grad den Kungliga skattkammaren och bragte
landets penningväsen i ett blomstrande skick. Då nu folkets
penningar voro slut och hungersnöden emellertid fortfor,
"kommo alla Egypter till Joseph och bådo, sägande: skaffa
oss bröd, hvarför låter du oss dö för dina ögon, emedan vi
äro utan penningar? — Och Joseph sade: Förer hit er boskap,
så vill jag gifva eder (bröd) för boskapen eftersom I ären
utan penningar. Då bragte de Joseph sin boskap, och han
gaf dem bröd för deras hästar, får, nöt och åsnor. Alltså
närde de sig med bröd det året för sin boskap” (1 Mos.
47:15—17).

Men nöden fortfor. När året var ute, vart det samma visa
på nytt: ”Vi vilja icke dölja för vår herre”, hette det, ”att
vi nu lemnat icke blott våra penningar utan äfven vår
boskap till vår herre, så att vi nu blott ha våra egna kroppar
och våra fält; hvarför låter du oss dö? o. s. v.” (v. 18, 19).
Folket föreslog nu självt, att Joseph skulle giva dem bröd,
mot det att han, d. v. s. Pharao, finge övertaga deras
åkerfält, så att de blevo konungens livegne hellre än att dö
hungersdöden. Härtill samtyckte Joseph, och på detta sätt
vart sålunda all, icke blott den lösa utan även den fasta
egendomen i Egypten Pharaos tillhörighet.

Med ett undantag likväl! ”Presternas åker”, heter det —
och häri kunna vi se ett drag av Josephs stora fromhet —
”Presternas åker köpte han icke!” Måhända bidrog härtill
jämväl den omständigheten att Joseph själv hade som brud
hemfört en egyptisk prästdotter (”Asnath, Potiphera’s dotter,
prestens i On”) och därför möjligen genom sin svärfars
inflytande bragtes att skona kyrkogodsen. Dessutom voro dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:41:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wkbibliska/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free