Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Joseph i Egypten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller upplyst af Guds vredes ljungande blixtar, det” — säger
en framstående vetenskaplig författare ”veta vi icke”.32)
Men lika mycket, någon behaglig vistelseort bliver det
helt visst ej. Måtte då ingen av Eder, unge vänner saknas
däruppe, utan jag med glatt mod kunna bekänna och säga:
32) Fr. Bettex. — Se den förträffliga uppsatsen ”Bibelns
första blad” i 3:dje häftet av Läsning för Folket för 1888,
en uppsats, vars huvudtankar och syfte så till alla delar
överensstämma med dem, som fått sitt uttryck i denna bok,
att om ej början av mitt arbete redan varit uppsatt, då
den föll i mina händer, jag säkert ej skulle ha kunnat
neka mig nöjet att sida för sida reproducera densamma.
För dess intagande i den välkända utmärkta tidskriften kan
jag nu endast uttala mitt och ”tusendes tusenfaldiga tack”.
— I en tid, då otrosgiftet genom tidningar, tidskrifter och
föredrag i breda strömmar utgjuter sig över vårt arma folk, är
det upplyftande och trösterikt att veta, att det dock finnes ett
Sällskap ”för nyttiga kunskapers spridande” bestående av
män sådana som f. Riksarkivarien MALMSTRÖM (ordf.),
Kapten G. LAGERBRING, (v. ordf.), Presidenten Forsell,
Bokförläggaren P. C. Kjellberg, Redaktör Spilhammar
(sekreterare) m. fl. m. fl. — som beflita sig att tillhandahålla
folkets lägre massa en sund lektyr av populärt vetenskapligt
innehåll. —
[En lika sinnrik som uttömmande förklaring över
betydelsen av ordet dag i skapelsehistorien lämnas av författaren
till ovannämnda uppsatsen, där han yttrar (sid 202):
”När det nu vidare heter: ”Och Gud kallade ljuset dag och
mörkret natt, så fastställer Gud här klart och tydligt, hvad
han menar med ”dag” och ”natt”, och hvad som i synnerhet
i skapelsehistorien är att förstå med ”dag” och ”natt”: icke
dagar och nätter efter vår räkning af tolf timmars
varaktighet — det fans ju icke heller någon sol ännu de första
skapelsedagarne — utan endast omvexlande tider af ljus
och mörker, utan att någonting sades om deras
varaktighet . . . men som kunna hafva räckt mer än årtusenden.” —
En liten av författaren ej vidrörd svårighet kan väl tyckas
uppkomma därav, att Gud sedan skapade solen ”för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
