Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Den Malthus´ska befolkningsläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— endast de lägre folkklasserna, så vore skadan ej så stor,
ty dem kan man ju i nödfall ställa framför kanonmynningarna
och skjuta på med kartescher; värre är med de högre
klassernas övertalighet, som icke så lätt kan oskadliggöras o. s. v.
Mera direkta föregångare till Malthus voro de stora
nationalekonomerna Turgot och Adam Smith. Särskilt hos
Smith finna vi den Malthus’ska befolkningsläran i sina
huvuddrag redan klart uttalad. Varje djurart — säger Smith
— förökar sig av naturen i förhållande till sina
subsistens-medel, och ingen art kan någonsin ökas därutöver. Men
bland människorna är det i civiliserade samhällen endast
inom de lägre klasserna, som bristen på uppehälle direkt
sätter gränser för släktets vidare tillväxt, och detta kan icke
ske på någon annan väg än genom ödeläggelse av en stor
del av de barn, som framalstras i deras äktenskap. I de
skotska högländerna var det, berättar han, icke ovanligt, att
en kvinna hade fött tjugu barn och ändå icke ens hade
två av dem kvar i livet. Höga arbetslöner, som tillfälligtvis
inträffa, sätta arbetarna i stånd att hålla flera av sina barn
vid liv, men arbetsmarknaden blir härigenom överfylld och
en ny reduktion nödvändig. På detta sätt kommer alltså
— slutar han — efterfrågan efter människor liksom efter
varje annan vara med nödvändighet att reglera produktionen
av sådana,1 påskynda den, när den går för långsamt och
hejda den, när den fortskrider för raskt. Det är denna
efterfrågan som reglerar folkökningens tillstånd i världens
alla olika länder, i Nordamerika, i Europa, i Kina, som gör
den snabbt framåtskridande i det första landet, långsam och
steg för steg försiggående i det andra och helt och hållet
obefintlig i det sista. (Folkens välstånd, Bok I, kap. 8.)
Detta är ju tydligen hela befolkningsläran i kort begrepp,
ehuru tillämpad närmast blott på de fattigare klasserna,
eller vad vi med ett modernt namn skulle kalla: den järn-
1 Alldeles samma uttryck hade redan v. Möser använt med anhållan
om ursäkt för den «krassa bilden»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
