Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Den Malthus´ska befolkningsläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väntningar, som Malthus i första rummet vände sig; hans
bok verkade såsom en mot revolutionsentusiasmen riktad,
avkylande dusch, av somliga hälsad såsom ett konservatismens
evangelium, av andra anfallen såsom omänsklig och
arbetar-fientlig — båda uppfattningarna i grunden lika kortsynta.
Ty väl är Malthus i den meningen konservativ, att han —
om med rätt eller orätt, må här lämnas därhän — för de
bestående samhällsinrättningarna genomgående sökte påvisa
en förnuftig grund, ett högre ändamål; i det de’av honom
samt och synnerligen uppfattades såsom, åtminstone under
nuvarande förhållanden, nödvändiga skrankor mot en alltför
hastig folkökning; men å andra sidan har han — i motsats
kan man säga till alla tidigare nationalekonomer, även Adam
Smith icke alldeles undantagen — för första gången
uppställt den stora massans, arbetarklassens bästa såsom
samhällsutvecklingens högsta mål och därjämte anvisat arbetarna
den enda fullt verksamma vägen till vinnande av detta mål
eller i alla händelser en oundgänglig förutsättning för detta.
Från och med Malthus är, kan man påstå, arbetaren inom
nationalekonomien icke blott medel för vinnande av andra
klassers syften, utan självändamål. Allt detta gäller i än
högre grad om de senare upplagorna av hans arbete, vilka
som sagt bilda ett vida mer omfattande och i högre mening
vetenskapligt verk. Malthus har där dels mildrat några
alltför pessimistiska slutsatser: »moral» eller »prudential
restraint» (moralisk resp. »klok» återhållsamhet)1 uppställes
numera uttryckligen såsom en folkökningshämmande kraft
vid sidan av de »positiva» eller »repressiva» hindren: krig,
pest och hungersnöd. Dels har han också borttagit vissa
teologiska resonemang av mera tvivelaktigt värde samt
slutligen tillagt en mängd historiska och statistiska data, hämtade
från fleråriga resor och studier, bl. a. i de skandinaviska
länderna, allt i avsikt att ådagalägga befolkningslagens
faktiska verkningar bland olika folk och under skilda tider.
1 Börande skillnaden mellan dessa begrepp se det följande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
