Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag fann Wahlbom vid min ankomst mållös och i konvulsiviska ryckningar. Tvenne
läkare tillkallades och med den följd att han ett par dagar därefter kunde besöka
mitt etablissement, hvilket dock företogs af honom själfvilligt. Detta var sista gången
han var ute. Den 2 3 april på morgonen afsomnade han lugnt, efter att dagen förut
haft tvenne nya slagattacker. Han var fullt redig till på aftonen den 22, ehuru han
kunde endast med svårighet uttrycka sig. Plågorna hade redan utrasat, och lifslågan
utbrann under natten, så att på morgonen emellan 6—7 vid mitt besök de sista
lifstecknen så oförmärkt upphörde.» Wahlboms lifslängd blef endast fyrtiosex och
ett halft år.
Begrafningen ägde rum den 29 april på Woking kyrkogård. Svenska
sändebudet grefve von Plåten och några få landsmän bevistade den sorgliga akten, som
förrättades af pastor Carlsson, hvilken, enligt Posttidningen, »gjorde en särdeles
vacker teckning af den aflidne och hans verksamhet som konstnär . En enkel
minnesvård »i götisk stil* utvisar, hvar stoftet hvilar.
Så hade då Karl Wahlbom lidit sina plågors mått och fyllt sina dagars tal.
Af de ljusa sidorna i lifvet hade han icke fått stor erfarenhet. Från det han vid
fjorton års ålder lämnade sitt föräldrahem stod
6.
han ensam i lifvet, utan anhörigas omhuldande
och stöd, utan någon kvinnas kärlek och i
utöf-ningen af sin konst hämmad och nedtryckt af
upprepade motgångar och ständig fattigdom. Men
genom alla bittra öden bevarade han sin karaktär
obefläckad. Den sinnesstyrka, hvarmed han bar
sin tunga lott, vittnar om en djup manlighet utan
fruktan och tadel. Motgångarna stäfjade icke hans
konstnärshåg, och medvetandet om hans rika
be-gåfning urartade aldrig till artistfåfänga. Det
ligger också en varm ton af beundran öfver hans
samtidas uttalanden om hans personlighet. Så
yttrar t. ex. Crusenstolpe om honom: »Hjärtats och
skaplynnets egenskaper voro hos honom lika
värderika, lika älskliga som hufvudets. Anspråkslös, som
det höfves en stor talang, blid och skämtsam i sitt
umgänge, redbar i sitt väsende och i sina
förhållanden, förvärfvade han öfverallt vänner och
bibehöll dem genom sin trofasthet. Som människa lef-
HÄSTSTUDIE.
Blyertsteckning. Tillhör fru Ada Berg
i Kalmar.
{+90+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
