Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextonde Brefwet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 -
en fång. Den tvar ingen ting mindre än
läckande-. Jag dpnade et fönster, tog några
rena handdukar« ur min kapp-säck och bredde
dem öfwer täcket, hwarpå den trötta Natu-
ren,— all wämjelfe ttl trots, fann en nödtorf-
tig hwila.
Med morgonens grånad upwåckte mig
foglarnes fäng.« Iag steg ned at påskynda
min afresa, hurrande i största hast genom
det omnämnda rummet, om annars detta
namn kan tilläggas en swinstiga.
. Jag förundrar mig nu icke mera, at
qwinköciet hår i landet få tidigt förlorar fin
friska Jfårg, och at kärleken kil det måsta blott
år et groft behof, hwarken förädlade af för-
nuftets paßion", eller af diet-taks mildare
kärestor. »
Min längtan at omfamna lilla Fanny,
tiltager m"ed hivar stund. Men denna otå-
lighet hindrar mig der ingalunda at njuta
min resa. För»fex weckoriedan hade jag fa-
· rit denna wäg. Negdens förändring wais dock
nu titt-äcklig at förnya min upmärksamhet,
och ddfwa omx icke bannlysa det bekymmer,
font tagit sik hemwist i mit hjerta. Huru
mycket behag ligger ej i den wåxlande Natu-
rens skönheter, och hwilken egentlig rikdom
· PM-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>