- Project Runeberg -  Sveriges storhetstid, från år 1611 till år 1718 /
46

(1881) [MARC] Author: Magnus Höjer, Martin Weibull
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Kriget med Danmark. 1611—1613

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hären; norr ifrån framträngde Östergötlands uppbådade allmoge: Rantzau
befann sig sålunda i fara att få återtåget afskuret. Under dessa
omständigheter kom detta att mer och mer antaga karakteren af en flykt. Gustaf
Adolf med den svenska hären följde tätt i spåren och nedgjorde eller
tillfångatog enskilda afdelningar. Vid Sällevadsbro tillintetgjordes Rantzaus egen
och den lauenburgske hertigens liffana; i Aramådalen funno många döden i den
försåtliga graf, som bönderne gräft tvärs öfver vägen och tilltäckt med störar
och torf. Med blott en dags försprång passerades Högsby skansar, som de
tillbakavikande sprängde i luften efter sig, och med nöd hann hufvudstyrkan
fram till Kalmar, der vid framkomsten de tyska regementen upplöstes, hvilkas

myteri ansågs i sin mån hafva bidragit
till tågets olyckor. Den förlust, som
Rantzaus här under detta tåg led,
skattar Gustaf Adolf till 1 500 man.

Under tiden hade Kristian IV och
Georg af Liineburg med den danska
hufvudhären tågat fram mot Jönköping
på en ännu besvärligare väg än den
östra; det berättas att hären på 10
dagar ej kunnat tillryggalägga mer än
7 mil; fältstycken hade ej kunnat
medföras. Omsider, den 23 juli 1612, nåddes
dock Dummemosse vid Jönköping,
hvilken be täcker de vestliga vägarna till
staden. Läger slogs kring den skans, som
Erik XIV anlagt till Jönköpings försvar
och som Daniel Rantzau redan en gång
förut intagit. Vid underrättelsen
härom antände den svenska besättningen
staden och drog sig in i slottet,
af-vaktande en belägring. Jönköpings slott
var då ett föga starkt fäste, så att
ståthållarne der, Göran Stjerna och Sten Bölja, till och med rådt att i
händelse af angrepp hellre spränga det i luften, men konungen hade befalt att
försvara det till det yttersta och lofvade skynda till undsättning. Senare,
med insigt om nödvändigheten af en centralställning för Sveriges försvar, lät
Gustaf Adolf här uppföra ett starkare fäste. Till belägring af Jönköping kom
det dock icke. Den danska hären medförde ej belägringsartilleri, och tre
dagar efter ankomsten erhölls visshet om utgången af Rantzaus tåg samt
att Gustaf Adolf oförtöfvadt var i an ryckande. Då återstod ej heller för
Kristian IV annat än ett återtåg. Det företogs samma natt dessa nyheter
kommit och i så stor hast, att alla sjuke qvarlemnades; det öde som väntade
dem var att blifva ihjälslagna. Förbittringen hade nu hunnit derhän, att
qvarter hvarken gafs eller mottogs; den danska flottan hade generalorder af den

1 16. Halmstads norra fä9tningsport (1605).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:42:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wmhmsh4/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free