Sveriges storhetstid, från år 1611 till år 1718 / 83 (1881) Author: Magnus Höjer, Martin Weibull Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Gustaf Adolfs inre styrelse (1611—1632) - De centrala embetsverken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sitt berömda namn åt den nyskapade svenska diplomatien. Engelsmannen
Spencer — hans svenska namn blef Spens — James I:s sändebud i Sverige,
trädde också i Gustaf Adolfs tjenst. Men det uppväxte redan vid sidan häraf
en rent svensk diplomatisk skola under Axel Oxenstjerna: dess första
europeiska namn äro Johan Skytte och Adler Salvius, eget nog två ofrälse
uppkomlingar på det område, der bördsfördomen längst skulle komma att
råda. Vid denna tid begynna de fasta beskickningarna; 1622 kom Peder
Galt, det första ständiga sändebudet från Danmark, till Stockholm. — Under
hvilka enkla förhållanden arbetade ej detta kansli, hvarifrån ett nät utspann
sig öfver verldsdelen! Hela verket är inrymdt i fyra kamrar: den ena är
Axel Oxenstjemas arbetsrum, och detta tjenar tillika till rådkammare för
riksrådet och audienssal för de främmande sändebuden. Arbetet begynner
klockan sex på morgonen för kansleren så väl som hans underordnade;
uteblifvande straffas för kanslisterne med
daglönens förlust och i fjerde resan
med fängelse i slottstornet.

Statsmaktens större koncentration
föranledde en noggrannare ordning än
förut vid bevarandet af de offentliga
akterna och handlingarna: ett fast
ordnadt riksarkiv tager också nu sin
början. En af dess tjenstemän har att
»med sanningen till enda syftemål»
författa riksannalerna, anteckningar öfver
märkvärdiga händelser inom landet och
förhållandena till grannmakterna;
rörande de allmänna händelserna i Europa
hade han att för veckan utarbeta och låta
trycka ett utdrag af agenternes
berättelser från utlandet. Äfven en
riksantiqvarie fästes under kansliet.

40. Katarina, Karl IX:s dotter, gift med pfalzgrefven Johann Kasimir (1584—1638).

Kammaren fick också nu sin
kollegiala form genom
kammarordningen af 1618. Liksom två riksråd —
sedermera fyra — voro bisittare i kansliet, så inträdde också här riksråd
bland de fem kammarråden. Kammarens verksamhet omfattade ej blott det
egentliga senare kammarkollegiets, utan äfven statskontorets och
förvaltningarnas för landt- och sjöförsvaret. Rikets hela finansförvaltning gick genom
dess hand. Det var här, som efter eller jemte hvarandra Johan Skytte, Klas
Fleming, pfalzgrefven Johann Kasimir, Bror Andersson Rålamb och så många
flere nedlade sina gagnande, mindre bemärkta tjenster åt Gustaf Adolfs regering.

Inom den lägre förvaltningen möter samma förhållande som i
denna utvecklingens tid på alla andra statslifvets områden: äfven här förändrar
sig mycket under de gamla formerna och benämningarna; äfven här uppstår

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>