Sveriges storhetstid, från år 1611 till år 1718 / 88 (1881) Author: Magnus Höjer, Martin Weibull Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Gustaf Adolfs inre styrelse (1611—1632) - Rättskipning - Försvars- och krigsväsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tredje år; mellan dömande och verkställande makt uppdrogos stränga gränser.
Rättegångsordningen utgafs 1615, och 1618 trycktes stadslagen.

Liksom en ädel rättskänsla var ett hufvuddrag i konungens karakter,
så förblef också vården om rättskipningen alltid ett utmärkande drag för hans
styrelse. Tillgänglig för den ringaste undersåte som kräfde rätt, glömde han
aldrig att inskärpa hos domarne deras pligter. Han väljer dervid ej alltid de
mildaste ordalag: det är stundom, som hörde man fadern eller farfadern. Så står
det i svea hofrätts protokoll för 1618 antecknadt, att konungen yttrat, att
så framt någon af domarne dömer »antingen kunglig majestät eller någon annan
till viljes, då vill k. m. statuera ett sådant exempel, att han vill låta draga
huden af honom, spika den på domstolen och öronen på kåken».

42. Johan Rudbeck (1581—1646).

Inom det område, som genom
att trygga den nationela
oafhängigheten gifver trygghet för
utvecklingen på alla andra, inom
försvarsväsendet, röjer sig samma
ordnande och lagstiftande verksamhet,
som öfver allt utmärker Gustaf Adolfs
styrelse. »Under freden bör man
hafva ögat stäldt på krig» var hans
ord, och han är ej blott den store
fältherren som vinner slagen, utan
också den store härorganisatören
under freden. Sjelf har han skapat det
medel, med hvilket han vunnit sina
framgångar, och hans organisation
blef qvar efter honom; vi stå ännu
inför dess spillror utan att hafva
kunnat ersätta den. Grundtanken i denna
härordning, hvilken i två
århundraden skulle blifva Sveriges och
Finlands värn, är försvarets fästande vid jorden. I Gustaf Adolfs tid lades
nämligen grundvalen till indelningsverket. Karl XI:s härordning under
detta namn är endast ett vidare utförande af den genom Gustaf Adolf
angifna grundritningen. Denna härordning bär samma prägel som Gustaf
Adolfs öfriga organisationer: den är ej en rotlös växt, utan djupt grundad
i då varande förhållanden och väl afpassad för dem. Sjelf säger han: »att
han lämpat den efter vår svenska stat, så väl den förra som den
närvarande»; först med förändrade förhållanden har den också gått i spillror.
Det stora och för sin tid öfverlägsna i den är, att den kallat till lif en
inhemsk här på en tid, då verldsdelens andra stater endast kände dessa
värfvade soldatesker, som voro ett gissel lika mycket för det egna landet som
för fiendens. Öfver denna här var Gustaf Adolf stoltare än öfver något
annat sitt verk: »högre än skatter räknade han Sveriges här, fienden till skada,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>