- Project Runeberg -  Sveriges storhetstid, från år 1611 till år 1718 /
91

(1881) [MARC] Author: Magnus Höjer, Martin Weibull
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Gustaf Adolfs inre styrelse (1611—1632) - Handel och sjöfart

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

händerna på utländska köpmän, tyskar och holländare, hvilka drefvo sina affärer
under svenska namn, begagnande de inhemska köpmännen »som drängar för
en bettlepenning». Den utländska handelns karakter var utförsel af råämnen
och till mångdubbelt stegradt pris återinförsel af den förädlade varan. Äfven
på detta område var Gustaf I:s verk att göra om igen.

Med ifver grep Gustaf Adolf verket an för att återupprätta det fallna:
landets oberoende i ekonomiskt hänseende var hans mål, och han har kämpat
för detta med ej mindre ihärdighet och kraft än för dess politiska oberoende
och storhet. Att det använda systemet med alla sina fel äfven här visat sin
förmåga att gifva hastiga följder kan ej förnekas. Framför allt låg honom
handelns och sjöfartens utveckling om hjertat. »Rikets välfärd beror
af handel och seglation» var ett ord, som ofta hördes ur Gustaf Adolfs mun.

I öfverensstämmelse dermed blefvo städerna, såsom nämdt, efter tidens
åsigter det särskilda föremålet för omhuldande. I all dess skärpa uppdrogs
skilnaden mellan stad och land för att inom staden samla alla näringslifvets
krafter. De gamla förordningarna mot handel på landet skärptes; de nådde
sin höjd i befallningen till kronobetjeningen att med tjenliga medel drifva
landtborne in till staden med deras varor; öfverträdelser straffades i fjerde
resan med landsflykt. Ej heller fick någon handtverkare utöfva sitt yrke på
landet närmare stad än på fyra mils afstånd. En drifvande kraft till
anläggandet af de många städerna — ej mindre än 15 — låg i dessa
förordningar; på landtbornes bittra klagomål öfver afstånden till städerna svarades med
stadsanläggningar. Liksom land och stad skarpt åtskildes, så också städerna
sins emellan. De delades i två klasser, uppstäder och stapelstäder, hvilka senares
antal 1614, då stadgan antogs, bestämdes till 11 utom Stockholm och Reval;
åt de förra öfverlemnades all handel med utlandet, åt de senare den inre
handeln. Stapelstaden fick ej ingripa i uppstadens verksamhet eller tvärt om.
Utländingen fick endast sex veckor uppehålla sig med sina varor i
stapelstaden och skulle der sälja dem i större partier; han var förbjuden draga till
uppstäderna. De infödde förbjödos att drifva handel för utländingars
räkning; de fingo ej sålunda »låta sig bruka för deras legodrängar». Ett nät
af särskilda privilegier följde i spåren: för att befordra hufvudstadens
uppblomstring fingo Finlands och Norrlands städer ej drifva handel utom på
Stockholm, med undantag för fyra städer i Finland och tre i Norrland; allt
jern och koppar som tillverkades inom konungariket måste gå på Stockholm,
allt inom hertigdömet Södermanland på Södertelge. Syftet var att frambringa
en sjelfständig sjöfart och handel med utlandet samt på samma gång utesluta
utländingarne från den inre handeln, äfven dansken och norrmannen, hvilka i
fråga om handel och samfärdsel dock ej ännu rätteligen voro att betrakta som
främlingar, i kraft af urgamla förhållanden inom Skandinavien, som i
stettinfreden blifvit bekräftade. Svenskarne borde sjelfva njuta vinsten.

Allt detta hade sin motsvarighet på det andra området för städernas
verksamhet: handtverken bundos genom skråförfattningar i en lika hård
tvångsdrägt. Och man trodde uppriktigt, att främsta medlet till handelns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:42:28 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wmhmsh4/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free