Sveriges storhetstid, från år 1611 till år 1718 / 92 (1881) Author: Magnus Höjer, Martin Weibull Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Gustaf Adolfs inre styrelse (1611—1632) - Handel och sjöfart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppblomstring var stadgandet af »en viss ordning», såsom man benämde dessa
trånga fjettrar. Möjligt är emellertid, att tvånget, så stridande mot sunda
grundsatser vi anse det vara, dock haft sin betydelse på en tid, då det gälde
att skapa nytt.

43. Kolonien Nya Sverige i Nordamerika.

Ett ytterligare medel att befordra handelns uppkomst var monopolen å
vissa handelsgrenar eller handelsområden och upprättandet af kompanier, det
ena vanligen i förening med det andra. Genom de senare sökte man förena
de mindre, spridda kapitalen och göra dem fruktbärande för den inhemska
handelns sjelfständiga utveckling. För den enskilde blefvo de det icke.
Nästan alla slutade med att blifva medel i kronans hand till att föröka dess
inkomster. Det första handelskompaniet, stiftadt 1615 på tio år med monopol
på hela rikets utländska
handel, stannade länge
vid blotta försöket. När
1619 ett kopparkompani
privilegierades med
monopol på utförsel af
koppar, öfverlätos dess
privilegier på detta; 1624
grundades
jernkompaniet med monopol på
jernets utförsel. Sist
nämda år föreslogs
upprättandet af ett
kompani för monopolisering
af Vermlands handel,
hvilket dock ej kom till
stånd, samt ett
södersjökompani för handel på
främmande verldsdelar
med säte i Göteborg — Sveriges första försök att deltaga i den stora
verldshandeln. Upphofsmannen till förslaget var nederländaren Willem Usselinx, men
konungen upptog det som sitt och underhandlade med ständerna derom 1627.
I dess många syften ingick både hedningarnes omvändelse och koloniers
anläggande; det gaf äfven anledning till den enda koloni, Sverige anlagt i
främmande verldsdel, det nordamerikanska Nya Sverige, hvarpå Gustaf Adolf redan
skall hafva tänkt. Företaget fattades af honom som en fosterländsk sak. Sjelf
inträdde han deri med en summa af 400 000 daler, och alla stånd och klasser,
patrioter och vinningslystne insatte kapital deri. Ett skeppskompani kom till
stånd 1630. Monopolen utsträcktes under Gustaf Adolfs senare regeringsår
(1628 och 1631) äfven till spanmål och salt. Tiden för kompaniers bildande var
då förbi; de hade så föga motsvarat förväntningarna. Kronan bemäktigade sig
dessa sista monopol blott för att stegra sina inkomster och beredde sig sådana
genom att sälja tillståndsbref.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>