- Project Runeberg -  Sveriges storhetstid, från år 1611 till år 1718 /
108

(1881) [MARC] Author: Magnus Höjer, Martin Weibull
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Gustaf Adolf och rikets ständer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

konungen ej glömde Per Baner och hans käcka handling vid Vittsjö. Den
lärda idrotten fick också en hyllning genom den första svenska promotion af
doktorer i teologi. Axel Oxenstjerna var promotor och promoverade erkebiskopeu
och framstående kyrkans män. Det föll sig så naturligt. Han var lärd som
<le eller lärdare; han hade vid tyska högskolor försvarat fyra teologiska
afiiand-lingar. Konungen sjelf hade utgifvit inbjudningsskriften.

y- I trontalet vid riksdagen i Stockholm-Upsala

1617 hade Gustaf Adolf haft att förkunna för
stäu-derna freden i Stolbova. Han hade helsat den som
begynnelsen till en fredens era. »Nu skulle vi först,
voro hans ord, njuta och tillegna oss det myckna
goda, som freden plägar land och folk hembära, och
det onda krigen medfört utrota!» Men freden
med sina välsignelser skulle aldrig komma. Alla
de följande riksdagarna och utskottsmötena under
Gustaf Adolfs regering hafva till nästan enda
öfverläggningsämnen utskrifningar och bevillnin-

56. Ätten Brahes vapen — första gar för krigen, dessa tryckande utomordentliga
grefveatt på svenska nddarhuset. p.yag0r? Som, till en början utgångna för viss tid,

redan under hans lifstid eller efter hans död antogo natur af ordinarie skatter:
landtågsgärden (förnyad 1621 och 1624), boskapspenningarna (1620, förnyade och
fördubblade 1624, ytterligare förhöjda 1627 och 1631), lilla tullen (1622, förhöjd
1631) och qvarntulleu (1625, ordinarie från 1626 och 1627 begynt att förvandlas
till mantalspenningama). Utskrifningarna, blodskatten, gingo vid sidan. Nästan
hvarje år höllos sådana; för 1629 voro tvenne beviljade, af hvilka den ena återgick

mot deu utarmande utskrifningshjelpen, som
utskottsmötet 1630 ej kunde förmås att bevilja efter
regeringens önskan, och som derfor först efter underhandlingar
i orterna kom till stånd. Äfven 1631 höllos på sätt
och vis éj mindre än tvä utskrifningar; presterskapet
gaf dä äfven sitt tjenstfolk till pris. Af dessa
ständernas sammankomster voro sex utskottsmöten: 1620,
1625 och de fvra sista under åren 1630—1632; denna
form valdes alltid vid konungens frånvaro. De öfriga
voro riksdagar med alla fyra stånden församlade.

57. Ätten Levenhoiipts vapen — Svårigheten var naturligtvis alltid stor för
stän-audra grefveatt. derna att upprätthålla sin sjelfständighet inför en

regering som denua, dubbelt stark genom en personlig öfverlägsenhet, sådan
som Gustaf Adolfs, och en rådsmakt, sådan som den, hvilken uppbars af
hans män. Men det kom ej lieller an på ett småsinnadt häfdande af
sjelf-ständigheten. Ledda af honom och dem, med de mål för ögonen, hvilka han
uppstälde for allas samfälda ansträngningar, visa sig folkombuden nästan
utan tecken till afvikande mening beredda till hvarje offer som kräfdes; till
och med ståndsegennyttan besegrades under den stora stämning, som gick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:42:13 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/wmhmsh4/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free