Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Kriget med Polen i Westpreussen (1626—1629)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manad åter landat i Preussen, förrän det afgörande steget blef taget genom att
tørilja Stralsunds anhållan oni hjelp. Under fälttågets lopp stod lian en tid
redo att sjelf skynda till dess uudsättning med en betydlig del af hären och
hade i detta syfte begärt förstärkningar från Sverige, en plan som dock
upp-gafe. I stället afgick Axel Oxenstjerna till Stralsund med förstärkningar
under befäl af Alexander Lesslie och Nils Brahe.
I maj 1628 hade Gustaf Adolf fört alla i Sverige uinbärliga trupper
— ungefar 12 000 man — öfver Östersjön. Under fälttågets förlopp fick hären
dessutom förstärkning af tvenne tyska rytteriregementen under grefve Otto
Ludwig von Solms — den i Danmarks historia bekante »rhingreven» — och
öaudissin, hvilka begge, efter att hafva tjenat i Kristian IV:s här under hans
tyska krig, nu öfvergingo i Gustaf Adolfs tjenst; begge skulle de sedan komma
att tillhöra kretsen af det högre befäl, som omgaf konungen vid hans
uppträdande i Tyskland. Hela styrkan nådde i juli upp till 33 000 man, livaraf
fältharen till omkring 16 000 man: det var den största härsmakt, öfver hvilken
Gustaf Adolf ännu
förfogat. Men äfven
detta år skulle det
ej komma till något
afgörande.
Konietspolski,
som hade en vida
mindre styrka till sitt
förfogande och som
nogsamt lärt känna
svenskarnes
öfver-lägsenhet i falt, hade
med den polska
hären till en början intagit en så oangriplig ställning i det befästa lägret
vid Mewe, att konungen ej ansåg rådligt att våga en stormning. Han lät
hären i stället marschera upp mot Danzig, och medan den här
midsommarsdagarna stäldes i full slagordning framfor staden för att hindra ett utfall,
vände han sig sjelf med en mindre styrka mot den polska flottan på Weichsel,
som i närheten af Weichselmiinde utstod en fruktansvärd beskjutning af det
svenska fältartilleriet, hvarvid amiralskeppet sprang i luften, två skepp
antändes och de öfriga, illa skamfilade, med möda räddades in i Danzigs hamn,
hvarifrän de ej mera vågade sig ut. Denna bragd hade utförts genom att
öfver som otillgängliga ansedda moras vid flodstranden föra 25 kanoner af
den nya uppfinning, som under detta fälttåg först användes, nämligen de så
kallade läderkanonerna —tunna kopparrör öfverdragna med läder; de väckte
da ett sådant uppseende, som kulsprutorna väckt i vår tid, och användes i den
svenska hären ännu i slaget vid Breitenfeld, hvarefter de på grund af
åtskilliga olägenheter kommo ur bruk.
Under juli månad gjordes alla krigsrörelser omöjliga af Weichsels öfver-
Sttriges historia. IV. 10
83. Riksdaler (Elbiog) 1628.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
