Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - GUSTAF II ADOLF (1611—1632) - Det tretioåriga kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
burgsk-katolska makten redan anses börjad (1628). Hufvudfrågan for den svenska
politiken är härefter endast, om vigteu bör läggas pä kriget i Preussen mot
Polen eller på ett krig i Tyskland med utgångspunkt från Stralsund. Gustaf
Adolf sjelf ville här omedelbart skrida till handling och redan våren 1621)
pra en landstigning, men den betänksamme Oxenstjerna afrådde.
Wallen-steins hjelpsändning till Polen under Arnim afgjorde frågan. Krigsskådeplatsen
blef 1629 ännu Preussen; men medan Gustaf Adolf här kämpade mot Arnim,
blockerade redan en svensk flotta under amiral Ryning Mecklenburgs hamnar
med befallning att tillintetgöra den nyskapade kejserliga flottan, om den vågade
visa sig i sjön. När stilleständet med Polen kommit till stånd, var kriget med
kejsaren en afgjord sak. Gustaf Adolf har sjelf aldrig annorlunda betraktat
saken; derför ansåg han sig ej heller behöfva utfärda en formlig
krigsförklaring; det fredsmöte i Danzig, som
under Danmarks bemedling hölls i
sista ögonblicken före landstigningen
1630, var aldrig annat än den
diplomatiska pennfäktningen före
kanondånet, af begge parterna afsedd att
kasta skulden för krigets utbrott
öf-ver på motståndaren.
Under dessa år 1628—1629 —
den oafbrutna förberedelsen till
kriget — vinnes landeks bifall till det
stora företaget. Riksdagens hemliga
utskott uttalar det först (1628 i
januari); dess beslut bekräftas af 1629
ars riksdag (juni), som förlänger alla
förut åtagna bördor för tre år och
blott begär, att kriget skall föras så
långt som möjligt från Sveriges egna
gränser. Riksrådets bifall ligger
ut-taladt redan i rådslaget den 15
december 1628; de märkvärdiga rådsöfverläggniugarna på Upsala slott i oktober
och november följande året samla alla föregående och innehålla det afgörande
beslutet; de utgöra på en gång en tillbakablick och en framtidsblick, krigets
rättfärdigande inför samtid och efterverld. Med detta beslut står Gustaf Adolf
inför sitt mål: det är en lefnad som bekrönes. Hans rätta ögonblick är inne,
och Sveriges folk följer sin konung, som det fria folket följer sin främste och
ypperste man, icke viljelöst eller motsträfvigt, utan fullt medvetet om medel
och mål, upplyst af honom, på hvilken dess blickar med stolthet och tillit
livila, när nu utförandets vågspel skulle begynna.
Till sitt stora företag träder Gustaf Adolf på det omsorgsful luste
förberedd, som statsman genom de vidsträcktaste underhandlingar, som fältherre
genom de mest omfattande rustningar. Anda bort till Krims tatarkan i Bakt-
• .v.
94. Gustaf II Adolf
(1694—1632).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
