Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KRISTINA (1632—1654) - Förmyndarstyrelsens första år (1632—1636)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•
Redan strax efter Gustaf Adolfs död hade rikskansleren till rådet
öfver-sändt det utkast till en ny regeringsform, som han på konungens uppmaning
författat och som i sina hufvuddrag blifvit af denne gilladt. Rådet hade
granskat utkastet och framlagt det för 1633 års ständer. Hvad som i
synnerhet förorsakade svårighet var det sätt, hvarpå frågan om arfföljden deri
borde af han dias, en fråga, som i följd af förhållandet till pfalzgrefven var
särdeles ömtålig. Sedan förslaget med rådets anmärkningar blifvit utskickadt
till rikskansleren och af honom å nyo genomsedt, framlades det till antagande
för den riksdag, som för sådant ändamål i juni 1634 sammankallats.
Ständerna öfvervoro först konungens begrafning; de följde haus lik
från Nyköping till Stockholm. Här uppstod till en början het strid om skatterna.
Adeln och bönderne visade sig särdeles motsträfviga. Den förra ville ej åtaga
sig utskrifning och boskapsskatt inom frihetsmilen; de senare knotade
hög-ljudt öfver de dryga pålagorna ocli utskrifningarna, som kändes dubbelt tunga
under den hotande missväxten; smädeskrifter, i bondeståndets namn författade,
inkastades både i kansliet och räkningekammaren. Sedan medlemmar af
rådet underhandlat med de missnöjde och genom välvilligt tal och förmaningar
sökt lugna de oroliga sinnena, lyckades slutligen att genomdrifva beslutet
om de förra utlagornas fortfarande.
Derefter gick antagandet af den nya regeringsformen ganska lätt
för sig; den blef den 29 juli 1634 högtidligen bekräftad. Visserligen hade
från de båda högre ståndens sida gjorts åtskilliga anmärkningar, men få af
dessa föranledde förändringar i regeringens framlagda förslag. Flere af de
gjorda anmärkningarna komrao emellertid å nyo i dagen 1660 och vunno då
framgång, hvilket nogsamt visar skilnaden i ständernas och
förmyndarstyrelsens ömsesidiga ställning vid de båda tillfällena.
1634 års regeringsform betecknar ett vigtigt skede inom vår politiska
historia; ej derför att några stora nyheter genom den samma infördes — deu
var endast en sammanfattning af hvad Gustaf Adolf på den inre
förvaltningens område hunnit skapa — men emedan den gaf stadga åt de nya
formerna. Den var mindre en grundlag, som utstakade gränserna mellan
konungens och ständernas befogenhet, den tvärt om förutsatte dessa
gränser såsom häfdvunna. Snarare var den en stadga för statsforvaltningen ock
antogs att gälla såsom »evärdlig», det vill säga ej endast för minderårigheten.
Sverige fick härigenom eii stark och väl ordnad centralstyrelse.
Hela förvaltningen hade sin medelpunkt hos konungen och rådet, hvarifrån
all makt utgick genom kollegierna. I)e fem höga riksembetsmännen voro
nämligen på en gång medlemmar af rådkammaren och hufvudmäu hvar för
sitt kollegium och derigenom hvar för sin gren af förvaltningen. Riksdrotsen
stod i spetsen för svea hofrätt och derigenom för rättsväsendet inom
landet; riksmarsken för krigsrådet och derigenom för allt, som rörde
krigsmakten till lands; riksamiralen för amiralitetet och derigenom för hela
sjöväsendet; rikskansleren för kansliet och derigenom för utrikes ärendena;
riksskattmästaren för räkningekammaren och derigenom för landets drätsel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
