Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KRISTINA (1632—1654) - Tyska kriget 1636—1643. — Johan Baners och Lennart Torstenssons öfverbefäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med vanlig raskhet satte han sin plan i verket. Uti ilraarscher tägade
han åt vester in i Sachsen — 24 mil tillryggalades på åtta dagar — gick
öfver Elbe vid Torgan, kringrände Leipzig och började beskjuta staden. Detta
hade åsyftad verkan: Piccolomini och erkehertigen följde efter. Den svenske
fältherren begagnade sig då af en krigslist för att förraå sin motståndare
till strid. Vid fiendens ankomst bröt han upp så hastigt, att aftaget liknade
en förvirrad flykt. De kejserlige kunde ej afhålla sig från att förfölja.
Torstensson^ vände om och vann på Gustaf Adolfs gamla slagfält den andra
segern vid Breitenfeld den 23 oktober (2 november) 1642. Fienden
förskräcktes, då han om morgonen helt plötsligt fick se den här, som föregående
dag synts upplöst i flykt, i skönaste ordning tåga sig till möte. Striden
med den något, om äfven icke betydligt öfverlägsne fienden afgjordes på tre
timmar. Hela det fiendtliga
fotfolket, 4 500 man, med sina
anförare råkade i fångenskap;
kavalleriet upplöstes fullkomligt, och 5000
kejserlige lågo på platsen.
Svenskarnes förlust uppgick endast till
2 000 döde; men bland de fallne
räknades äfven
generalfälttygmä-staren Johan Liljehök, en af |
Gustaf Adolfs mest framstående
lärjungar, soiu af regeringen var
bestämd till Torstenssons efterträdare,
om denne af sjuklighet skulle
tvingas att nedlägga befälet.
Sällan har en fullständig
seger tillkämpats på så kort tid.
Striden — SOm vanligt hetast pa högra 201. Tysk minnespenning öfver Leipzigs intagande
flygeln — vans förnämligast genom af Lcnnart Torstensson 1642.
1 T a .. ot*\ • • 1, *7 »Sedan du, Leipzig, har öppnat dig för den svenske
det förtratlliga rytteriet, som segraren, ttr för Kristinas vapen Ingen väg otillgäng-
••» • lig — Den 27 november 1642. — Nu ttr Torstenssons
denna tid var hufvudvapnet 1 kriget. tapperbet kand af dig, Leipaigi»
Drabbningarna urarta allt mera till kavallerianfall; fotfolket, som sammansmält
till ett ringa antal, har liksom artilleriet den största vigten vid belägringar.
Torstensson hade förut framstått söm en mästare i snabba marscher och
belägrings-konst; han visade nu, hvad han var på öppna fältet. Hans djerft planlagda
och mästerligt utförda rörelse lyckades fullkomligt; han hade tvungit fienden
till strid på just de vilkor han sjelf önskade, och de kejserliges öfverraskniug
vid det oväntade anfallet bidrog i väsentlig mån till utgången.
Efter segern kiinde sig Torstensson likväl ej i stånd att förfölja;
hären var uttröttad och illa försedd. Han inneslöt derför å nyo Leipzig,
som efter en månad gaf sig och tvangs att betala en dryg brandskatt, men
för öfrigt af segraren behandlades med lofvärd skonsamhet. Medan
Königs-mark företog ett ströftåg norr ut, gick Torstensson sjelf att belägra staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
