Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KRISTINA (1632—1654) - Kriget med Danmark. — Freden i Brömsebro 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kräftad i befalet, att möta den holländska eskader, som genom Louis
de Geers omsorg å nyo utrustats och som genom sundet framträngt till Kalmar
under Martin Thijsen (i Sverige adlad Ankarhjelm). Den förenade
svenskholländska flottan, 42 segel stark, uppsökte (len danske amiralen Pros Mund,
som för tillfället endast hade 17 skepp hos sig, och slog honom i grund
mellan öarna Femern och Låland. Efter fem timmars blodig kamp var
den danska flottan alldeles tillintetgjord; endast två skepp undkommo, de
öfriga togos eller förstördes.
Genom denna
fullständiga seger slutade sjökriget
år 1644 afgjordt till
Sveriges förmån. Till lands hade
Torstenssons ställning i
Jylland för ett ögonblick sett
betänklig ut, då Gallas sent
omsider söder ifrån inbrutit
i hertigdömena med en
kejserlig undsättningsliär för
att i förening med
dauskar-ne afskära den svenska
hären från fastlandet, på
samma tid som Yrangel med
flottan låg instängd vid Kiel.
Sverige räddades ur den
öf-verhäugande faran genom
sina befålhafvares raskhet.
Hastigt samlade
Torstens-son sina öfver halfön spridda
trupper i Holsteiu och gick
fienden till möte. Medan
Yrangel, som nämdt,
genombröt den belägrande danska
flottan, kringgick
Torstens-son. Gallas och drog honom
efter sig in i Tyskland, der
han snart alldeles upplöste
hans här och tvang spillrorna af den samma att kasta sig in i Magdeburg.
Under tiden öfversvämmades åter jutska halfön af svenskarne under öfverste
Helmut Yrangel, åt hvilken Torstensson vid sitt aftåg med hufvudhären lera-
204. Minnesvärd i Ujisala domkyrka öfver Johan Skytte
(död 1615).
nade befälet i Danmark.
Danmarks kraft var redan bruten. Å ömse sidor redde man sig väl
till nästa års fälttåg, fast med olika sinnesstämning. Medan det danska rådet
och adeln endast ropade på fred, gåfvo Sveriges ständer vid 1644 års
riksdag, der Kristina förklarades myndig, med glädje nya bevillningar och lof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
