- Project Runeberg -  Sveriges storhetstid, från år 1611 till år 1718 /
330

(1881) [MARC] Author: Magnus Höjer, Martin Weibull
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KRISTINA (1632—1654) - Westfaliska freden 1648

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kronans ombud från 1638 tog sitt säte i Hamburg, der han under de följande
åren utvecklade en liflig diplomatisk verksamhet. Genom honom gingo
regeringens förhandlingar med Frankrike och med de tyska furstarne, genom honom
upplånades penningar för härens räkning; han var med ett ord i alla utländska
förhandlingar regeringens högra liand, och en högst skicklig sådan.

Johan Baners segrar och de böner, hvarmed ständerna på riksdagen i
Regensburg öfverhopade kejsaren, att han måtte göra slut på det förödande
kriget, gjorde honom småningom medgörligare. Efter åtskilliga, föga
uppriktigt menade försök sände han till Hamburg en underhandlare, von
Lut-zow, som i december 1641 med Salvius och den franske gesandten
öfver-enskom om tid ocli ställe för en allmän fredskongress. Enligt dessa
preliminärer borde den samma i mars 1642 sammanträda i de två
westfaliska städerna Osnabriick och
Mönster. Sverige skulle på det förra
stället, Frankrike på det senare
underhandla med kejsaren. På detta sätt
ville man undvika rangstrider mellan
de båda ländernas statsmän, som ej
kunde förlikas om första platsen vid
bordet; Sveriges anseende hade nu
stigit derhän, att det kunde täfla med
Frankrike om företrädet. De båda si-

meddelelse resa från den ena orten till
den andra eller ock mötas å ett tredje,
midt emellan dem båda liggande ställe,
livartill sedermera bestämdes den lilla
staden Lengericli. Medlarkallet mellan
Frankrike och kejsaren åtogo sig
påf-ven och republiken Venezia, hvilka
voro bland de fa stater, som ej blifvit
inblandade i striden. Mellan Sverige
<och kejsaren åter komnio underhandlingarna att föras omedelbart, då Sverige
oj ville antaga Kristian IV:s erbjudna bemedling och denna efter utbrottet af
danska kriget snart blef om intet.

Emellertid dröjde det vida utöfver den utsatta tiden med kongressens
sammanträde. Då preliminärerna först i mars 1643 bekräftades, och då till en
början endast få sändebud infunno sig och dessa tillbragte tiden med
små-nktiga tvister om titlar och rangordning, blef under de närmaste åren intet
iif vigt uträttadt. Först i april 1645 kunde den allmänna kongressen
öppnas. Det var Torstenssons framgångar i förening med kejsarens egen
tilltagande utmattning, som ändtligen förmådde honom att öfvergå från ord
till handling. Nu sammankom en stor skara gesandter ej blott från Sverige,
Frankrike, kejsaren och tyska rikets många andliga och verldsliga ständer,

dornas fullmäktige kunde för ömsesidig

226. Maximilian von TrautmansdorlT

(1584—lGöO).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:42:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wmhmsh4/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free