Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KRISTINA (1632—1654) - Kristina och hennes hof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bland statsmän, hade sälunda fått smaka lyckans omkastningar. Så länge
han lefde, kunde han dock, frånvarande som närvarande, ej undgå att utöfva
inflytande på regeringen, och mot slutet af Kristinas tid, efter de la Gardies
onåd, flnna vi honom åter i spetsen for ärendena.
Främst bland dem, som undanträngde rikskansleren i drottningens
ynnest, står grefve Magnus Gabriel de la Gardie, son af riksmarsken och
Ebba Brahe. Efter att enligt tidens sed på resor i utlandet ha fulländat sin
bildning deltog han en kort tid i kriget mot Danmark och uppträdde sedan,
tjugutvå år gammal, på ett lysande sätt vid liofvet. Den unge grefvens
manliga skönhet och intagande sätt tilldrogo sig genast drottningens synnerliga
uppmärksamhet. Under de närmaste åren öfveröstes han med nådevedermälen
och gåfvor af alla slag. Först utnämdes han till öfverste vid lifgardet, och
då Kristina, i följd af Oxenstjernornas
motstånd, ej lyckades att få in honom
i riksrådet, tillstäldes 1646 för hans
skull en lysande beskickning till
Frankrike. Anledningen var nog obetydlig:
det föregafs, att man skulle lyckönska
till franska vapnens framgångar och
uppmana till trofasthet i förbundet;
utrustningen slukade betydliga summor
af rikets medtagna tillgångar, förutom
100000 riksdaler af de franska
under-hållspenningarna, men så fick också
grefve Magnus tillfälle att glänsa som
ambassadör vid Louis XIV:s hof, der
han rönte ett mottagande, som blef
afgörande tor hans lifs smakriktning.
Då ryktet hviskade om, att
drottningen ville göra honom till siu gemål,
förlofvade hon honom med sitt
syskonbarn, prinsessan Maria Eufrosyne, Karl
Gustafs syster, gjorde sjelf deras bröllop, som varade i fem dagar, och gaf dem
rum å kungliga slottet att bebo. Endast genom grefve Maguus kunde man vinna
tillträde till drottningens person. Han utnämdes 1648 till generalguvernör i
Leipzig och nästkommenderaude under Vrangel öfver alla svenska trupper i
Tyskland, hvarigenom han, utan att hafva inlagt någon högre militärisk
för-tjenst, stäldes öfver tretioåriga krigets dugligaste generaler. Endast genom
förevändningen, att en af hennes undersåtar ej finge svärja en annan herskare
trohetsed, hindrade drottningen honom att blifva tysk riksfurste, och då hon
i freden ej kunde utverka åt honom besittningen af Benfelden i Elsass, erhöll
han i stället af ersättningspenningarna en summa af 22 500 riksdaler. Han
utnämdes vidare till riksråd, generalguvernör öfver Livland, riksmarskalk och
erhöll en mängd förläningar. Detta är dock ingalunda en fullständig för-
237. Magnus Gabriel de la Gardie
(1622-1086).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
