Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KRISTINA (1632—1654) - Kristina och hennes hof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deles till sin fördel. Han löreskref Kristina ett annat lefnadssätt, stalde de förra
gunstlingarne och den krets af lärde, hvarmed hon förut älskat att omgifva
sig, i en löjlig dager och drog i stället hennes sinne till nöjen och
lustbar-lieter. Med sina lösa grundsatser och sina lekande anfall på religion och
sedlighet utöfvade han ett högst skadligt välde öfver den lättledda herskarinnan,
som till en stor del genom hans tillskyndelse fattade smak för en friare
verlds-filosofi. Inom ett par år hade den franske uppkomlingen så blifvit utsatt för
hat och förakt både från folkets sida, som trodde, att drottningen af honom
blifvit förhexad, och från de store, som ständigt voro föremål för hans bitande
infall, att drottningen, ehuru med svidande hjerta, tvangs att aflägsna honom.
Öfverhopad med ynnestbevis återvände han till Frankrike, derifrån han dock
sedermera genom en förtrolig brefvexling kom i förnyad beröring med sin
forna beskyddarinna.
En annan utländing, som ungefär samtidigt steg högt i Kristinas ynnest,
var spanska sändebudet Antonio Pimentelli. Han var egentligen sänd
till Sverige för att knyta handelsförbindelser och för att under den strid,
som fördes mellan Frankrike och Spanien, draga Kristina ifrån Frankrikes
sida öfver på Spaniens. Häri understöddes han af Bourdelot, som var
anhängare till prins de Condé, och han bidrog, liksom denne, att öka hennes
likgiltighet i religiösa frågor och sålunda förbereda henues öfvergång till
katolska läran. Belefvad och angenäm i sitt umgänge, visste han så ställa
*ig in hos drottningen, att hon alltid ville hafva honom i sin omgifning. Han
blef snart en oumbärlig deltagare i de festligheter, hvari Kristina under hans
ledning allt mer började finna behag; ofta nog sällskapade hon med honom
långt in på nätterna. Detta skadade drottningens rykte, medan den
frikostighet, hvarmed hon slösade gåfvor på sin gunstling, och det företräde, hon vid
mer än ett tillfälle gaf honom framfor landets store, väckte en storm af ovilja
mot Pimentelli, hvilken redan som katolik och spanior här var illa anskrifven.
tirefliga ätten Brahe.
(Jfr slägttaflan i del. 3, a. 328).
Per Brahe d. &., + 1590 (jfr förenämda slagt ta fl a).
Bågnas Brahe,
g. m. 1) Brita . -g –––––
Stensdotter Köba, g. m.
(Lejonhufvnd), Axel Baner.
2) Helena
Klasdotter
Bjelke.
i_______
l) Ebbaf 1674,
g. ro.
riksmar-ékeo Jakob de
la Gardie.
Per Brahe
d. v., riksdrota,
f. 1602, * 1680,
g. m. Kristina
Katarina
Stenbock.
________i
Elen Beata,
g. ni. hertig
Adolf Johan.
Abraham Brahe, g. m. Elsa Gyllenstjerna. * 1
Nil8 Brahe d. ä., general tif infanteriet, f. 1604,
t 1632, g. m. Anna Margareta Bjelke.
i
Klen Elisabet, g. m. Nils Brahe d. y., riks-
1) rikskansleren Erik r&d, generallöjtnant, f.
Oxenstjerna, 2) hertig 1633, * 1699, g. m.
Adolf Johan. Margareta Juliana
Vrangel af Salmis.
Abraham, generalmajor, * 1728.
Nils, kapten vid lifgardet, * 1722.
—EFTkT öfverate, f. 1722, halshuggen 1756.
Alagnas Fredrik, kapten, laudtmarskalk 1800,
+ 1826.
AJagnus, riksmarskalk, f. 1790, t 1844, ogift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
