Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL X GUSTAF (1654—1660) - Karl X Gustafs ungdomsår. — Riksdagen 1655
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var också af behofvet påkalladt. Sveriges ställning vid Karl Gustafs
tronbestigning var i alla afseenden högst bekymmersam. Finanserna voro i
bedröfligt skick. Kronans redbaraste inkomster hade gått förlorade genom
Kristinas ursinniga slöseri med kronans gods, hvilka på olika vilkor blifvit
skänkta åt hennes gunstlingar eller åt dessa höga herrar, hvilka aldrig kunde
lönas nog för sina inlagda förtjenster. Då hela statsförvaltningen denna tid
var grundad på räntorna af kronans jordegendom, måste den genom en
hejd-lös godsafsöndring råka i en fruktansvärd förvirring. Man stod nästan redlös
infor stundens mest trängande behof. Embetsmännen saknade sina löner,
försvarsverket förföll, och den allmänna bristen kändes till och med inom
konungens egen hofhållning. Inom landet stälde sig de båda partierna, de
ofrälse och de frälse, allt skarpare emot hvarandra, missnöjet lät höra sig allt
ljudligare, och genom massan af
Sveriges folk gick en väl berättigad
fruktan, att vår yttre storhet till sist skulle
köpas med förlusten af den personliga
friheten. Hela den svenska
samhällsutvecklingen var genom adelns
öfver-vigt komrneu in på en betänklig
af-väg; det återstod att se, om Karl
Gustaf skulle förstå att åter leda den in
på dess rätta stråt.
Den yttre ställningen, ehuru
egentligen icke farlig, fordrade likväl ett
vaket öga. Kristinas spanskvänliga
politik hade komprometterat oss, och
hennes utan rådets vetskap företagna krig
mot Bremen hade framkallat ovilja
hos ständerna inom Tyskland. Karl
Gustaf ändrade signaler. Vänskapen
med de katolska makterna öfvergafs,
och på det bremenska kriget gjordes
slut genom en konvention i november 1654, då staden hyllade den svenske
konungen och frågan om dess riksomedelbarhet uppsköts. Man väntade de
svenska härarnas framryckande i Tyskland i Frankrikes förbund. Karl Gustaf
kastade sig i stället mot Polen, der rvssarnes inbrott under våren 1654 syntes
honom innebära en fara för Sveriges säkerhet. Han intog från början i de
stora europeiska frågorna en sjelfständig ställning och pröfvade blott, hvilket
svenskt intresse kunde ligga uti dem. I sjelfva verket tog det polska
väsendet från början hufvuddelen af hans uppmärksamhet, och man finner honom
strax efter sin tronbestigning underhandla i Berlin om ett anfall mot
repn-bliken. Oåterkalleligen bestämt sig hade han dock ej. Han insåg också,
att en lösning af vår stora inre fråga, reduktionen, var en bjudande
nödvändighet, och han beslöt redan tidigt att företaga en sådan lösning, men endast
257. Drottning Hedvig Eleonora
(1036-1715).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
