Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL X GUSTAF (1654—1660) - De båda danska krigen. 1657—1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De b&da danska krigen. 1657—1660.
Den politiski ställningen i Enropi. — Infillet i Holstein. — Tåget Øfver Bält. — Freden i Roskilde.
— Fredsbrottet — Kjøbenhavns belägring. — Hugkonserterna. — Kiri X» død, den 13 febr. 1660.
Den europeiska politiken bestämdes under dessa år väsentligen af de
båda krig, som fördes dels emellan Sverige ocli Polen, dels emellan Frankrike
och Spanien. Redan länge hade Mazarin sökt vinna Sveriges hjelp mot
kejsaren, Spaniens bundsförvandt, och han hade derför användt alla medel för
att åvägabringa en fred mellan Johan Kasimir och Karl Gustaf, på det den
senare skulle få fria händer i Tyskland. Österrike hade väl förstått detta och
satt i rörelse sin diplomati för att skaffa oss nya fiender och hindra hvarje
uppgörelse mellan Karl Gustaf och den polske konungen. På våren 1657 blef
den politiska ställningen än mer
invecklad. I mars ingick Cromwell ett förbund
med Frankrike, riktadt mot Spanien, och
man trodde allmänt, att detta förbund
skulle biträdas af Sverige och att dess
konung, i förening med de evangeliske
i Tyskland, skulle rikta sina segervana
vapen mot de habsburgska arfländerna.
Kejsar Ferdinand III:s samtidigt
inträffade död syntes göra faran för det
österrikiska huset ännu större, emedan det
var visst, att Sverige skulle jemte
Frankrike och England använda allt sitt
inflytande för att hindra valet af
Ferdi-nands son, konung Leopold, till tysk
kejsare. Stundens trångmål dref det
habsburgska huset till strid på lif och död,
och hofvet i Wien insåg nödvändigheten
att ingå den närmare förbindelse med
Polen, som redan under Ferdinands
dagar var ifrågasatt. Den 17 (27) maj 1657 slöts det fördrag, som skänkte
Johan Kasimir Österrikes hjelp och som tillika var grundvalen för en mot
Sverige riktad liga, i hvilken, enligt fördragets eget innehåll, skulle ingå
Ryssland, Holland, Danmark, tatarerne, några tyska furstar samt, efter gjord
bot och bättring, kurfursten af Brandenburg. Det såg ut, som om de båda
krigen i söder och i nord skulle förena sina lågor till en gemensam brand,
mäktig att ödelägga hela Europa.
Danmark hade redan bestämt sin plats. Dess inre tillstånd, allt igenom
-vitnande om svaghet, hade vid polska krigets böljan ingifvit Karl Gustaf den
föreställningen, att han från detta håll hade intet att frukta. Han sökte
^emellertid uppehålla god grannsämja och erbjöd, med tanke på Holland, Dan-
Sveriget historia. IV. 25
270.
Frederik III, konnng af Danmark
(1609—1G70).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
