Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XI (1660—1697) - Karakteristik af förmyndarregeringen. — Dess inre och yttre politik (1660—1672)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitt program. Det var hans syftemål att fa till stånd en normalstat, vid
hvilken man sedan skulle hålla fast under hela förmyndartiden. I april 1662
framlade han också inför rådet förslaget till en sådan och lofvade, att om man
troget följde det, skulle hela riksgälden vara betalad till konungens myndiga
år och livar och en likväl åtnjuta sin lön efter staten. Skuldeu beräknades
till ungefär 10 millioner daler s. m., hvaraf 3 Vs millioner innestående löner, det
öfriga mest gjorda förskott eller leveranser till krigen. På denna skuldsumma
ville Bonde årligen afbetala 6 tunnor guld och gjorde också dermed en
begynnelse. Han fick icke tillfälle att genomföra sitt verk. Utgående från
grundsatsen af den strängaste sparsamhet, stötte Bonde för hufvudet en mängd
privata intressen, hvilka sökte och funno sin målsman framför allt i de la
312. Minnespenning öfvcr rikets ständers bauks grundläggning den 17 september 1068
(graverad 1729).
»Hbrifrän styrka och siikerhet! — Sveriges rikes ständers bank- — C’ppbygd i Stockholm är 1658.»
Gardie. Denne skred till allt skarpare anfall mot riksskattmästarens
förvaltning, och man kunde skönja hans inflytande redan *vid 1663 års statsreglering
i en förhöjd utgiftsstat med nya tjenster och ökade löner. Det gick vidare i
den riktningen trots Bondes motstånd. De ekonomiska svårigheterna, redan
stora, växte snart de styrande öfver hufvudet, och slutligen kommo felsteg i
den yttre politiken att bringa rikets drätsel i ett sådant skick, att räddning
på vanliga vägar ej stod att vänta.
Drätseln var och förblef regeringens svagaste sida. I andra stycken var
hon icke alldeles utan förtjenst, ehuru hennes styrka mer låg i ansatserna än i
fullföljandet, mer i ifvern att lagstifta och reglementera äu i förmågan att
hand-hafva och öfvervaka. Handel och näringar blomstrade upp genom freden trots
Seeriges historia. IV. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
