Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XI (1660—1697) - Karl XI:s egen regering. — De första fredsåren. — Krigen och frederna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I ’li*.
a imm i •* i «mwi MMM
u ns fa wunni a pi ua
•s«® wnw. iimuh r«T3tfl JBum n 3« **
Mt 183tf t.V8*68■ I Mttl? I:
■tayaji ii:.m MOP Piffif. Rf’ffl islam Wa» lv
tu Hil i* ™ ■ us is • * >• » ■ ■
SuEf i! _’ti| "l.flll 1 :l lltr.IiII-.liilIHtf’lE ISpti IUpffil
Dl jR^tTyu n ni «s »si m nmtriiyi i >m taa iw tt-s
IF* ’’i’’!- j.Lii ’ a.illi’’:.| l
»ti* Hl« nm WM IPHW tpmi MB ’WWnl
i ■ bi m mm m ® » m m w »
M> ¥ W141181’ Ffflilll ratfll -Wlii! 1MB HW*
■ «l*>.p!5*ui!in«lj6i.mil»W*IB»*jJ
•»s* hk taw*n imi man hk« J
BIVBBBMniliaBBajBl
(lå lun* (aes* ijmssi mm« rast! •, <TfZ
* nt *u il* m mii nr « un<«. w >»«* m 1
gv/ii-DH/mSEvr.
Man stod nu vid slutet af ett krig, som under nära sju år upprört halfva.
Europa. Alla de kämpande makterna längtade efter freden, icke minst det
segrande Frankrike sjelft. Underhandlingar om fred hade börjat i Nijmegeu
redan i mars 1677, men kpnde naturligtvis ej bära någon frukt, så länge de
allierade hoppades att med vapen i hand tvinga Louis XIV att nedsätta sina
anspråk. Svårt var det äfven att förlika Sverige och dess fiender, i synnerhet
Danmark och Brandenburg, enär dessa ville behålla allt hvad de tagit eller
förvärfva ännu mer och Sverige
deremot ej ville eftergifva
något. I sjelfva verket
förklarade Karl XI och hans
förtrogne minister högt inför
verlden, att Sverige ej skulle
nedlägga sina vapen, förrän
det återvunnit sina gamla
gränser. > Sveriges
återställande» var under 4essa
kritiska år målet för den svenska
regeringens yttre politik, och
hon sökte vinna det genom
underhandlingar både med
vänner och motståndare. Karl
XI och Johan Gyllenstjema
räknade icke endast på
Frankrikes segrar eller Louis XIVs
något tvifvelaktiga
ordhållig-het; de voro äfven beredda
att, om så tillfallet fogade,
vända ryggen åt Sveriges
något dyrköpte buudsförvandt
för att i stället pläga vänskap
med Österrike och Holland.
Det underhandlades verkligen
i hemlighet derom, och nämda
353. Portal & Kristianstads kyrka. makter visade sig icke vara
direkt emot att kasta sina bundsförvandter öfver bord för att i stället taga
Sverige och tillförsäkra det återfåendet af sina förlorade besittningar.
Förhållandena bragte det emellertid icke derhän. Louis XIV fortfor allt jemt
att segra, och det befans vara bäst för oss att lita till honom som till »vårt
fastaste ankare». Karl XI gjorde det ock af nöds skull, för hvarje dag
kännande allt bittrare det öfvermod, hvarmed Europas diktator behandlade
honom och hans land. I början af april 1678 framlade Louis XIV på
fredskongressen i Nijmegen sitt ultimatum för den allmänna freden; det
innehöll de vilkor, hvilkas antagande inom en viss tid han fordrade af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
