Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XI (1660—1697) - Den inre styrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges orlogsflotta bestod af 45 större krigsskepp, bestyckade med 2 648
kanoner. Besättningen utgjorde 11000 båtsmän, af hvilka en mindre del
var värfvad, de flesta åter roterade i vissa kustorter, efter samma grunder,
som voro gällande för det fasta knekthållet. En större och mera välrustad
sjömakt hade Sverige aldrig egt.
Statsförvaltningen erfor snart och grundligt inflytelsen af Karl Xis
ordnande förmåga, men kände också inflytelsen af det kungliga enväldet,
som ej länge kunde finna sig i alla de gamla formerna, utan genombröt dem
och ersatte dem med nya. I den svenska förvaltningens historia är derfor
Karl XI:s egen styrelse epokgörande. Under Gustaf Adolfs och Kristinas
dagar hade riksrådet varit denna förvaltnings egentliga medelpunkt. Styrelsen
förgrenade sig i de stora rikskollegierna, styrda af de höga riksembetsmännen
med riksråd såsom bisittare. Det var en strängt aristokratisk-oligarkisk
regering, der ej mycket rum syntes vara för en konungs och ännu mindre for
ett folkligt inflytande. Karl XI:s envälde förändrade allt. Hela förvaltningen
gjordes beroende af
konungen och ombildades i
många stycken för att
åstadkomma en snabbare
verkställighet]och en
säkrare kontroll. Rådets
verksamhet inskränktes till en
företrädesvis lagskipande i
dess egenskap af högsta
domstol.
Regeringsbesluten äfven i de vigtigaste
frågor fattades af
konun-372. Vittus Anderssons stuga på Trossö. gen efter rådplägning i en
(Borttagen, p4 Karl XI:. maktspråk, vid anläggningen af Karlskrona), konselj, SOm Vexlade till sin
sammansättning, efter ärendenas beskaffenhet, och till hvilken kallades personer
inom eller utom rådet, allt efter som de egde konungens förtroende. De höga
riks-embetena lemnades af Karl XI efter sina innehafvares död obesatta, och ur de
förvaltande kollegierna försvunno rådsherrarne nästan helt och hållet. På
förvaltningen kunde således rådet såsom sådant ej utöfva något inflytande. Kollegiernas
forna sjelfständighet var redan derigenom undergräfd, och den försvagades än
mer genom sådana förändringar i deras verksamhet, som inneburo en sträfvan
att undanskjuta eller upplösa de tunga kollegiala formerna för att låta dem
ersättas af en byråkratisk organisation. De vigtigaste ärendena undanrycktes
den kollegiala behandlingen och öfverlemnades åt fristående afdelningar eller
byråar, ofta stälda under den omedelbara ledningen af konungen sjelf.
Krigskollegiet och amiralitetet under Karl XI:s dagar äro derpå exempel. En
särskild uppmärksamhet förtjena de förändringar, som kammarkollegiet
undergick. Riksstatens utarbetande och statsmedlens disposition uppdrogos 1680 åt
statskontoret, som likväl ännu under denna tid var att betrakta endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
