Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XI (1660—1697) - Den inre styrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flimgöDvr V»lt
rniffiinpupuTiTyii
ijnrnj^ymiUl^i
...miuniliMpa,
slutet af Karls regering försämrades den å nyo. Flere missväxtår följde på
hvarandra, sköflade välståndet, som spirat upp, och framkallade en hungersnöd,
hvilken rasade i synnerhet i norra Sverige, Finland och Östersjöprovinserna,
der den kräfde tusentals offer.
I den svenska kyrkans historia intager Karl XI ett rum vid sidan af
Gustaf Yasa och Karl IX. Han gaf slutligen åt denna kyrka, efter långa
tider af vacklan, en fast ordning och bestämde hennes ställning till det veridsliga
samhället, såsom han ville hafva den. Det .skedde genom en ny kyrkolag,
hvilken, länge önskad och länge förberedd, utfärdades 1686. Redigerad af
enväldets nitiska tjenare, kom den äfven att blifva ett uttryck för enväldets
läror. Förut hade kyrkan, ledd af sina biskopar, intagit en jemförelsevis
sjelf-ständig ställning till staten;
hon hade erkänt och tagit
i anspråk dess skyddande
makt, men sökt undgå dess
tvingande välde. Genom
1686 års kyrkolag
underordnades hennes
myndigheter strängt den
verlds-liga makten, och hennes
enhet vans deri genom, att
konungen stäldes såsom den
nästan enväldige ledaren af
hennes angelägenheter. Den
> kon u u gap apism », som
Johan Rudbeck fruktat, var
vorden en verklighet. Den
lände emellertid till fromma
för kyrkan och
församlingen, så länge den uppbars
af en herskare sådan som
Karl XI, varm i sin
gudsfruktan och vän ej blott af yttre kyrklig ordning, men ock af verkligt
kristligt lif. Till detta lifs stärkande har Karl XI gjort mycket genom
oaflåtligt personligt ingripande; jemte honom hafva verkat sådana fromma och
nitiska män som Olof Svebilius, Haqvin Spegel, Jesper Svedberg samt
den orn Finlands kyrka högt fortjente Johan Gezelius. Mycket hafva de
åstadkommit. Så utarbetades och antogs en ny katekes (1689), ny
kyrkohandbok (1693) och ny psalmbok (1695). Grundligt arbete nedlades äfven
på en ny bibelöfversättning. Fullbordad blef den icke under Karl XI:s
lefnad; den utkom 1703 och fortfar än i dag att vara gällande. Så befäste
sig den svenska kyrkan på strängt luthersk-protestantisk grund, och hon
torde aldrig hafva varit starkare än under detta tidhvarf. Den religiösa
friheten har hon icke älskat. Hon har hållit strängt på yttre ordning och
376. Minnespenning [frånsidan] öfvcr Stockholms slotts
bvgnad 1692.
Best&r genom herrens godhet. 1G92. Tossin gjorde teckningen.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
